Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gressen detta år (1890) väckt förslag, att staten skulle träda
emellan och lemna jordbrukarne lån på inteckning mot en å
två procents ränta. Som hvar och en ser, är detta en länk i
det amerikanska systemet, att staten skall gripa in i de
enskildas ekonomi och näring för att skydda den förra och stödja
den senare. Detta förslag har dock af kongressen blifvit
begraf-vet. En svensk-amerikansk tidning säger derom: »Det är klart,
att pennin gemagnaterna i kongressen och öfver hela landet
måste motsätta sig en sådan förordning; ty om farmarne
(jordbrukarne) finge låna penningar för så billig ränta, skulle
naturligtvis alla inteckningar, som de gifvit till kapitalisterna på hög
ränta, inom några år varda betalade. Detta skulle sänka
räntan på penningelån till den grad, att det alls icke skulle betala
sig att låna ut penningar för att kunna lefva makligt på
räntorna, d. v. s. lefva af andras svett och möda.»
Betecknande ord!
Vägen från Red Oak gick genom utmärkta sädesfält
Man sade mig också, att årets gröda var ymnigare, än man i
mannaminne hade sett. På vägen körde vi in hos en
amerikansk jordbrukare och sågo på, hur der tröskades. Mannen
syntes vara mycket välbergad. Han hade en stor
fruktträdgård. Vi gingo ditin för att få oss några äplen. Med största
villighet skakade han ned kanske en tunna, för att vi skulle få
våra fickor fulla. Då jag anmärkte detta, sade han, att det
lönade sig icke att hafva fruktträdgård. Äppelvin kunde de
icke göra af frukten, ty Iowa var en nykterhetsstat; och när de
sålde sina äplen, fingo de icke mer än 10 cents (= 38 öre) för
en bushel (= ’/6 tunna). De hade derför ingen annan utväg
än att skaka ned frukten och sedan släppa in svinen i
trädgården för att äta upp den.
Nästa ställe, vi körde in på, var hos augustanapastorn
Nilsson i Fremont. Fremont är namnet på ett s. k. township. Ett
township är 6 eng. mil i fyrkant. Flere sådana i denna trakt
bebos nästan uteslutande af svenskar. Man reser omkr. 30 eng.
(4’/, sv.) mil genom en bygd, som är fullkomligt svensk. Det
är, som färdades man genom ett par eller tre skånska socknar.
Det är vid pass 20 år, sedan denna vågformiga prärie
började upptagas och bebos af våra landsmän. Bebyggandet gick
hastigt under ledning af en svensk, pastor Halland, tillhörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
