Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egendomlig, att jag icke kan underlåta att i korthet nämna
något derom, ehuru jag för mörkrets skull aldrig såg den.
Julaftonen 1869 samlades i en större sal i New-York
omkring 150 personer för rådplägning om anläggande af en
koloni i vestern. En af de närvarande, en mr. Greely, yttrade
dervid bland annat:
»Det finnes otaliga platser i verlden, der man erhåller
starka drycker, men ytterst få, der man måste hålla sig nykter.
Nu gifves det män, goda hustrurs män, som dricka. Och
dessa hustrur vilja intet högre än rädda sina män. Vidare
gifves det unga män med rik begåfning och på allt sätt
lof-vande, hvilkas fäder och mödrar önska rädda dem från
dryc-kenskapens skadliga inverkan. Nu är det min innerliga önskan,
att vi för mensklighetens skull bilda en tillflyktsort uppe
bland Klippbergen med deras härliga klimat, der en
men-niska kan få vistas utan frestelse att hemfalla åt dryckenskapen.
Det gifves många, som önska en sådan. Låt oss derför
bereda åtminstone en plats, der man icke kan få någon rusdryck.»
Med tårfylda ögon kommo de närvarande öfverens, att de
ville egna sitt lif för detta ideal samt med Guds hjelp göra
det till en verklighet. Och redan på våren 1870 grundlädes
den tilltänkta kolonien. Den fick namnet Greely.
Stora voro de första kolonisternas ansträngningar, lidanden
och personliga uppoffringar. Men deras arbete har äfven burit
en rik frukt. Det torde väl knapt i hela Förenta Staterna
gifvas ett mer blomstrande, fredligt och laglydigt samhälle än
den lilla staden Greely.
Efter tio års erfarenhet under den förordning, som förbjöd
så väl all rusdryckshandtering som alla slags spel, skref stadens
borgmästare:
»Vi hafva en folkmängd af 2,000 personer men blott en
poliskonstapel. Vi hafva intet fattighus, intet stadsfängelse,
inga spelhus eller andra illa beryktade hus. Vår erfarenhet
och våra principer ha icke bedragit oss; tvärtom ha de varit
en afgjord framgång. Så länge vi lefva, tänka vi att fasthålla
dem, och så öfvertygadt är vårt folk om samhällets framgång
och utveckling under dessa principer, att, om det också funnes
personer så välsignade eller så lastade med denna verldens goda,
att de kunde köpa staden, så finnes dock icke den person till,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
