- Project Runeberg -  Genom norra Amerikas förenta stater /
514

(1890) [MARC] [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skjul, innehållande en mängd små afklädningsrum. En
landgång leder ut till en mycket rymlig paviljong, som är bygd
på pålar ute i vattnet. Paviljongen består af golf och tak
men har inga väggar. Taket hvilar på pelare. Der är en
mycket angenäm plats att sitta eller promenera. Den
användes äfven till danslokal. Några basänger finnas icke, utan
man badar i öppna sjön.

Sedan vi på kontoret köpt biljetter, aflemnade vi der våra
ur, plånböcker och portemonäer för att icke utsätta oss för
faran att blifva bestulna i detta »de heligas» land. Derefter
gingo vi ned till de oss anvisade afklädningsrummen. Vi
fingo äfven baddrägter, bestående af en ylletröja, djupt
ur-ringad, med ärmar, som räckte ungefär till armbågen, samt
ett par yllebyxor, som räckte ned till knäna. Emedan solen
brände het, måste vi äfven köpa oss badhattar, en sorts
tarf-liga rothattar med stora brätten. När vi stodo der i våra
baddrägter med dessa hattar på, sågo vi ut alldeles som
fogel-skrämmor. Men alla voro vi lika, och så fick det gå. Vi
vandrade ogeneradt ut i vattnet, män och qvinnor om hvarandra.
Somliga fruntimmer hade strumpor. Det var mycket skönt att
bada. Men om man fick vatten i ögonen, munnen eller
öronen, så sved det mycket.

Till följd af sin salthalt är Saltsjöns vatten mycket tungt,
så att en menniska omöjligt kan sjunka deri. Detta vill
dock icke säga, att det är omöjligt att drunkna. Tvärtom är
faran för drunkning ganska stor. Kommer man för långt ut,
så flyter man upp och faller framstupa; och kan man då icke
simma, så är man redlös, derest icke någon är till hands, som
hjelper en upp. Och så drunknar man flytande.

Jag försökte simma på magen. Men det var nästan
omöjligt. Jag kunde icke fl ned benen under vattnet. När jag
sparkade, så sparkade jag i vädret och kom ingen väg. Det
enda sättet att simma var att lägga sig på ryggen och ro sig
fram med händerna. Så gjorde vi också allesammans. Vi lade
oss i långa rader på det sätt, att den förste lade sina fötter
under armarne på den andre, han sina fötter under armarne
på den tredje o. s. v. Och så rodde vi framåt med många
par armar som åror. Flere sådana sällskap såg man här och
der i vattnet, och de sågo ut som ringlande ormar. Emedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:09:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norraamer/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free