- Project Runeberg -  Genom norra Amerikas förenta stater /
532

(1890) [MARC] [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När banan öfver Cape Iiorn bygdes, måste de män, som bröto
den första grunden dertill, hållas fast med rep, till dess
tillräckliga fotfästen kunde hålkas ut i de nästan lodräta klipporna.
Det var kineser, som, like en här af myror, utförde detta storverk.

Från Cape Horn går nu banan alltjemt utför, och
landskapet blir allt mer leende. Vi anlände till Sacramento, kl. 8
e. m., d. v. s. 4 timmar senare, än vi skulle. Knapt hade vi
trädt ut ur vagnen, förrän en person steg fram och helsade
på mig. Det var en svensk metodistpastor, som hette
Liljegren, hvilken förut varit i Gefle. Det var ett öfverraskande
kärt möte. Med honom följde en äldre herre och ett yngre
fruntimmer, som tillhörde hans församling i Sacramento, och
som visade mig mycken vänlighet. Guds folk är i sanning en
familj, och det känner man vid sådana tillfällen bäst.

I Sacramento åto vi qväll. Man sade, att tåget skulle stå
der en half timme. Emellertid visste jag icke ordet af, förrän
jag fick se, att det började röra sig, långt innan den bestämda
tiden var inne. I Amerika hvarken ringes eller blåses signal
för tågs afgång. När tiden är inne, sätter det sig i gång och
dermed punkt. Jag måste springa af alla krafter för att hinna
upp det. Lyckligtvis kom jag också med.

Vid en station, som heter Benicia, stöter jernvägen intill
en bred vik eller sjö, öfver hvilken tåget föres på ångfärja.
Denna färja sades vara den största i verlden. Hon är 424 fot
lång och 18 fot hög. Längs däcket gå flere jernvägsspår.
Färjans två maskiner sägas kunna arbeta med en styrka om
två tusen hästkrafter hvardera. Det låter fabelaktigt. Då vi
foro på färjan, stodo der icke mindre än tre tåg.

Sedan vi kommit öfver till andra stranden, hade vi icke
långt qvar till staden Oakland i Californien. Der mötte oss
predikanten Lindqvist, pastor för en svensk församling på platsen,
m. fi. vänner. Tåget stannar der, och man fortsätter färden
från Oakland till San Francisco på en kolossal färja, som går
öfver den omkring 5 eng. mil breda vik, hvilken skiljer de båda
städerna åt. Färjan var ett stort flytande palats, inredt med
den allra största lyx.

I San Francisco voro flere vänner oss till mötes vid
stationen. Klockan var ’/, 12 på natten, när vi kommo dit.
Predikanten Andersson, föreståndare för den församling, som jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:09:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norraamer/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free