Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tippen går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ute på linjen hvila skottkärrorna i rader och
grupper med skalmarna i vädret, väntande på
snusbruna, håriga näfvar för att komma i gång.
Verktygskurarna låsta och allt tyst. Rälen är lagd,
men på slänter och i sidschakt är åtskilligt ogjordt.
. . . I uthuggningen kring baracken ligger ännu
drömlätt en aning af skugga.
Här är grofskogen nedhuggen i en vid fyrkant.
Träden, barrfällda och halfvissnade, ligga vårdslöst
vräkta i högar eller lämnade kvar vid sina stubbar
— granar och tallar med vattenklara droppar vid
kvistbrott och eljes, där yxhugg snuddat vid barken,
till undergång och död för miljoner små kryp, som
fastna i den sega vätskan; björkarna ännu med
droppande saf ur djupa huggsår genom den vackra,
hvita näfvern.
Tssst! Vaknade någon därinne?
Åh! Visst inte.
Friska grönskott stå kraftiga ur björk- och
videstubbar. Små enbuskar, som yxan ignorerat,
undra sig fördärfvade öfver den massa ljus, de fått
i hast. Här skall skjutas fart, så det rungar efter...
Ännu ingen vaken . .?
Den väldiga himlafacklan har lyfts några grader,
har hunnit den understa skogen, och skenet faller
nu in genom de öfversta rutorna, under ohyflade
brädfoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
