Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tippen går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp, en och annan slokhatt söker ytan, trolöst
öfvergifvande sin ägare . . .
Snart plaskar och sprattlar det öfverallt i
lervattnet. Men hvilka fiskar! . . .
Lurfviga hufvud, spottande, hostande munnar,
som, så snart de fått tillräckligt luft, Ömsom ropa
hjälp och ömsom frambesvära »sju skock millioner
brännstekta, afritade ...»
De allvarliga furorna rundt omkring ha aldrig
skådat en så på samma gång fasaväckande och
våldsamt kostlig scen. De skaka sina kronor,
då förmiddagsbrisen drar fram och undra i stilla,
allvarligt, doft sus, hur det här skall sluta.
Lokpersonalen har fått sig långa stänger och
fiskar rallare af alla krafter. Det är ett lönande
fiske, ty det nappar oupphörligt; men besvärligt.
De ha knappast haft så heta stunder framför fyren
på loket — som nu kom att få sig en alldeles
opåräknad hvilostund.
Ty att meta upp ett helt tipparlag, det . . .
Bulsen, Dubbelrallarn, Kalle-dra-sogga, Löt-Anners,
Släggskaftet, Hjulingen... — allihop.
Så kan det gå, när en järnvägsbank sjunker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
