Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
Historik och fyndmaterial.
Nordsveriges botaniska utforskande.
Den nordsvenska florans utforskande begynte med O. Rudbeck
d. y:s resa i Lappland 1695 och Linnés lappska resa 1732 samt med
lians resa till Dalarne 1734.1 Den senares i norrländska bygder bosatta
lärjungar bragte mästaren nya meddelanden om landsdelens flora och så
samlades småningom den första grundläggande kännedomen om det
artbestånd, som bildar norra Sveriges växttäcke.
I den kunskap, som under detta forskningens tidigaste stadium vanns,
var naturligen, som LlNNÉ själf säger, hufvudintresset, att den vetgirige
»skall kunna sluta sig till, hvilka växter det är, som utan men kunna
fördraga vinterns och köldens stränghet». De mest beaktade bli helt
naturligen de, som ej träffas i sydligare bygder eller fjällväxterna. Dock hade
Linné redan i »Flora lapponica» klart öga för en annan grupp eller den,
som här särskildt skall sysselsätta oss, och till hvilken han (167, s. 12)
räknar de arter, hvilka »äro i Sveriges sydligare delar mycket vanliga men
blifva mot norr högeligen sällsynta». Bland dessa anför han ek, alm,
klibbal, lönn, olvon, blåsippa och ännu ett par örter. Växtgeografiska
synpunkter voro sålunda äfven beträffande Norrlands flora ingalunda
främmande för LlNNÉ.
1 Ett nog så intresseväckande exempel på huru bristfällig och vilseledande
kännedomen om nordliga Sveriges flora före Linnés tid var, omtalas af denne själf. Han anger
det också såsom den förnämsta orsaken till sin egen »Flora dalecarlicas» tillkomst.
Ar 1734. utgaf magister P. Ugla en afhandling: »De Præfectura Næsgardensis
Dale-karliæ». I denna har — säger Linné — »Auctor wist ett ohördt exempel, allom
okun-nigom till warning att ej illotis manibus angripa någon science. — — — Skulle de örter
fås i Dalarne, som han upteknat, wore sannerligen ingen ort i Europa denna att förlikna
— — — alla Apoteqver i Europa lära söka härifrån materialer — — —. Hvad skola väl
icke utlänningarne tänka, då de få höra sådana växa i Dalarne?»
Som exempel på hvad Ugla anser sig funnit må nämnas: Arum, Astrantia, Asarum,
Belladonna, Cyclamen, Digitalis, Globularia, Helleborus, Scolopendrium, Verbena.
Norrland. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
