Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
rådet boende, genomreste ej få universitetsbildade forskare i direkt
botaniskt syfte Nordsveriges skilda delar. Sålunda samlade w. Hisinger
under sina färder i Dalarne, Härjedalen och Jämtland uppgifter om
växternas förekomst, R. F. Fristedt reste 1852 i Torne lappmark, 1853 i
Härjedalen, C. J. hartman 1813 i Jämtland, P. J. beurling besökte 1843
och C. Lagerheim jämte G. Sjögren 1844 samma landskap. Den
senare återvände hit 1846. K. F. thedenius bedref 1836 botaniska
undersökningar i Härjedalen, J. w. zetterstedt 1821 och 1832 sådana i
Lappland och 1840 i Jämtland.
Slutresultatet af alla dessa forskningar var under 1830—1860
utgifvandet af talrika uppsatser och flera lokalfloror, hvilka än i dag
utgöra ett viktigt grundlag för all växtgeografisk forskning beträffande
Nordsverige. Att beklaga är blott att dessas författare oftast ej tillräckligt
insågo den detaljerade uppgiftens betydelse, hvadan mången gång den
geografiska utbredningen är alltför summariskt angifven, och, i de fall då
den grundar sig pa en allmän uppgift efter minnet, äfven osäker.
De viktigaste af nu antydda skrifter äro: 1833 G. sjöstrands
växt-förteckning öfver Härjedalen, 1843 C. G. kröningssvärds öfver Dalarne,
1844 N. j. Anderssons öfver Kvikkjokktrakten, 1847 C. j. Hartmans
öfver Gäfletrakten, 1854 R. w. hartmans öfver Hälsingland, 1856 F. j.
Björnströms öfver Pite lappmark, 1857 R. F. Fristedts öfver södra
Ångermanland, 1858 o. R. Fries öfver trakterna kring Kalix och Torne
älfvars nedre lopp, 1859 l. M. larssons öfver Värmland samt 1860 C.
P. læstad1us öfver Torne lappmark. Flera af dessa, så björnström,
fristedt och framförallt N. j. Andersson, sökte behandla materialet
äfven från växtgeografisk synpunkt, men stora svårigheter mötte onekligen
och mera enstaka intressanta uttalanden och synpunkter oräknade, nådde
de egentligen icke öfver Wahlenbergs ståndpunkt; där står ock än
i dag i allt väsentligt de sammanfattande öfversikter vi äga öfver
Nordsveriges växtgeografi.
Orsakerna härtill äro flera och lätt begripliga. Kartmaterialet öfver
Norrland, Dalarne och Värmland har ända fram till våra dagar varit ganska
ofullständigt och svåråtkomligt och är delvis alltjämt så. Om den
synnerligen spridda växttopografiska litteraturen gäller detsamma. Det är
ett i hög grad tidsödande, mödosamt och dyrbart arbete, att med
ingående användande af allt det material som finnes framställa i detalj
genomförda växtgeografiska kartor öfver ett större antal af de viktigare
arterna; beträffande en stor del af de vanliga arterna är det än i dag på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
