Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DUN NORDSVENSKA FLORANS EKOLOGISKA HUFVUDGRUPPER ] 3
I närmaste samband med nederbördens storlek och fördelning står äfven
den stora, för vegetationen så betydelsefulla molnrikedomen i de lägre
fjälltrakterna. Dessvärre sakna vi tillräckliga observationer, men ytterst
sannolikt är, att det en gång skall låta sig bevisa, att vår björkregions tillvaro
till väsentlig del beror på det bälte med stor nederbörd, rik luftfuktighet
och betydande molnrikedom, som finnes inom högsta delen af det parti af
landet, där temperaturen är hög nog att tillåta trädväxt. Det bälte af
bokskogar, som bilda skogsgränsen inom sydöstra Europas berg
(Herzegovina. Montenegro m. fl. länder) och nedåt öfvergår i karstområden,
har för länge sedan visats sammanfalla just med bergens molnbälte.
Likartade, om ej så utpräglade, torde förhållandena vara i Skandinaviens
bergstrakter.
Studiet af sambandet mellan växternas vattenbehof och deras yttre
och inre byggnad har tillhört det ifrigast drifna och det kanske mest
framgångsrika under senare årtionden inom växtekologien. Urskiljandet
af de bägge extrema typerna, xerofyter, byggda för sparande med vatten
och hydrofyter för möjligast fullständiga tillgodogörande af rik tillgång
härå, kastade helt nytt ljus öfver sambandet mellan växtvärlden och den
fysiskt-geografiska miljö, i hvilken den lefver. När så till sist A. F. W.
Schimper 1898 införde begreppet tropofyter för arter, som under årets
fysiologiskt torra tid kunde spara, under dess regnrika väl utnyttja
vattnet, så fördjupade han i hög grad vår syn på en mycket stor del af den
kalltempererade zonens växtlif.
Inom Nordsveriges växtvärld finnas talrika representanter för alla
tre nu nämnda hufvudtyper af växter tillpassade för olika vattenbehof.
Äfven i detta fall äro gränserna ingalunda skarpa, utan den ena gruppen
öfvergår genom mellanstående arter i den andra.
De ofvan i korthet karaktäriserade nederbördsförhållandena medföra,
att det inom vårt land företrädesvis blir tvänne af de nyssnämda typerna,
som få en mycket stor betydelse i floran.
Xcrofyterna är en af dessa. De äro så konstruerade, att de förmå
nedsätta transpirationen till ett minimum i tider af ringa vattentillgång.
Sådana tider äro i första rummet den fysiologiskt torra vintertiden, då
ofta mycket torra vindar afpressa växterna det yttersta af fuktighet. Andra
sådana tider äro de långa torrperioder, som ofta inträffa under sommaren.
1909 (Stockholm 1911) af hvilken framgår, att årsmedelnederbörden 1909 var 600—1200
mm. i tjillen mot 400—600 mm. i skogslandet. Nyutkommet är H. E. Hambergs (103)
stora arbete om nederbörden i Sverige 1860—1910.
Norrland. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
