Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
Det nordsvenska landskapets topografi och
geologi i dess förhållande till vegetationen.
Granskar man den geografiska utbredningen af de i det föregående
karaktäriserade ekologiska hufvudgrupperna, framträder mycket påtagligt,
att ett nära samband måste finnas dels med landskapets former, dels med
vissa marktypers egenskaper och utbredning.
A ena sidan finna vi hurusom de nordiska xerofyterna och xerofila
tropofyterna fysiognomiskt dominera vegetationskaraktären, å den andra
hurusom hela den stora sydskandinaviska artgruppen — åtföljd af ett
flertal nordiska, mesofila tropofyter — åtminstone inom urbergsområdet är nästan
uteslutande bunden till sådana delar af landskapet, som på grund af sin
topografi äro exponerade för solen och inom hvilka på denna grund inom
mycket begränsade områden större värmekvantiteter stå till växternas
förfogande än hvad fallet är kanske blott några tiotal eller hundratal meter
längre bort. De viktigaste af dessa områden, mångenstädes innehållande
en mycket egenartad, högst intressant flora, äro de under namnet sydberg
i det följande ingående beskrifna förekomsterna. De bjuda de allra
gynnsammaste villkoren framförallt för arter med större värmekraf, men äfven
för en del arter med i annan riktning specialiserade fordringar. Till
sydbergen sluter sig en hel serie ståndorter, genom hvilka en fullständig
öfvergångsserie förmedlas till jämn, mer eller mindre näringsrik, torr mark.
Länkar i öfvergångsserien äro älfbrinkar, sydbackar m. fi. mot söder fritt
exponerade ståndorter. Äfven på dem anföras i det följande några
exempel.
Några hufvuddrag i Nordsveriges topografi.
En höjdkarta öfver Nordsverige visar, att landet någorlunda jämt
tilltager i höjd från Bottenhafvet upp mot fjällen. Inom vissa områden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
