Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 O TREDJE KAPITLET
hirsuta, Lonicera xylosteum och Vicia silvatica, öfver hvilkas utbredning
kartorna 6, 8, 9, 25 och 35 lämna upplysning. Kalkbundna torde i norra
Sverige äfven Asplenium ruta muraria, Carcx ornithopoda, Epipactis
lati-folia, E. palustris, Litium catharticuvi m. fi. vara, således arter med
väsentligen olika ekologiska kraf. Af fig. 5, som visar Vicia silvaticas
utbredning i Siljanstrakten framgår med all tydlighet, att denna art är helt
och hållet kalkbunden utmed denna del af sin nordvästgräns. Jämför man
nämnda kartskiss med kartan 35, som visar artens utbredning öfverhufvud,
finner man hvilken stor förskjutning af dess gräns och anhopning af
lokalerna, som äger rum såväl ä Dalarnes som Jämtlands silurfält.
Af mycket stort intresse är, att icke blott en del sydskandinaviska
arter utan äfven flera fjällarter, som gä ned i skogsområdet, där helt eller
delvis äro kalkbundna. Exempel härpå lämnar den intressanta förekomsten
af Dryas octopetala, Asplenium viride, Alsine biflora, Saxifraga aizoides,
Sibbaldia procumbens samt andra arter (B. N. 1890, s. 187) å kalk vid
Junusuando masugnsby i Torne lappmark, ett stort antal arter i
Storsjötrakten på den jämtländska siluren (t. ex. Asplenium viride, Carex atrata,
C. capitata, Cystopteris montana, Juncus triglumis och Thalictrum alpinum)
samt förekomsterna å Alnön i Medelpad (Cystopteris montana), vid Los i
Hälsingland, å Dalarnes silur, (t. ex. Asplenium viride, Carex capitata,
Sceptrum carolinum jfr kartskissen fig. 6. Äfven i södra Sverige återfinna
vi ett antal fjällväxter såsom helt eller delvis kalkbundna.
Ett annat förhållande, som synes vara framkalladt af kalkens
speciella fysiologiska inflytande på vissa arters lif och utveckling, är att
desamma klufvits i mer eller mindre markerade parallellformer eller
parallellarter, af hvilka den ena är kalkbunden, den andra kalkskyende eller
indifferent. Flera exempel härpå finnas t. ex. från Alperna. Hos oss
synas dylika vikarierande arter vara jämförelsevis få. Sådanas förekomst
berättigar naturligen ej heller att draga den slutsatsen, att de här
uppkommit, då de helt säkert äro gamla arter, hvilkas utbredning emellertid
påverkats af förekomst eller frånvaro af kalk. Ett klart exempel finnes med
säkerhet hos oss i den mycket strängt kalkbundna Phegopteris robertiana,
som i hela vårt land uteslutande är funnen på kalk, och den närstående
hos oss allmänna Ph. dryopteris, som trifs väl pä våra kiselsyrerika bergarter.
Vid genomgång af cajanders artlistor öfver ett större antal arters
förekomst å mer eller mindre kalkhaltigt underlag (66, s. 154 o. f.)
ha vi trott oss finna, att man möjligen i ett par fall kan tala om
dylika vikarierande artpar. Utbredningen hos oss synes för några af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
