Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYDBERGENS NATURFÖRHALLANDEN
6 £
bergarter (kvartsit, granit, kalksten) ser man en mer eller mindre
kvader-formig förklyfmng af hammaren (fig. 9) och till sist spranger
frostvitt-ringen ofta ut stora block, som störta ned i rasmarken. På den hyllformiga
afsats, som på så sätt uppstått, slå sig lafvar och mossor ned, bilda
humus och samla af vindarna uppifrån nedsopad vittringsjord; under årens
lopp uppstår på så sätt ofta rätt mycket jord. Dä den bevattnas af riklig
Fig. 10. Parti af hammare med smärre afsatser; bildad af skiffer. Hammarfjällets
björkregion, Härjedalen, c. 800 m. ö. h. På afsatser och i springor lefva: Cerastium
alpinum, Convallaria majalis, Cotoneaster vulgaris, Fragaria vcsca, Hypochæris macu
la.ta, Ribes rubrum, Sa rif ra a-a oppositifolia. S. nivalis, Silene rupestris, Veronica
saxa-tilis, IVoodsia ilvensis ß liyperborea. A rasmarken nedanför hammaren är Aconitum
septentrio?iale formationsbildande.
bergfukt från sprickor, blir vegetationen där nog så rik. Men äfven
om hammaren består af jämförelsevis lösa bergarter, såsom vissa
fjällskift-rar, uppstå ofta mindre remnor och några kvadratdecimeter stora afsatser,
där i den rikliga vittringsjorden talrika växter gro. Fig. 10 ger bättre
föreställning än någon beskrifning om huru dessa växplatser te sig samt
hvilken yppig flora, som här lefver ännu vid c. 800 m. ö. h. Vid redogörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
