- Project Runeberg -  Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria /
61

(1912) [MARC] Author: Gunnar Andersson, Selim Birger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SYDBERGENS NATURFÖRHALLANDEN

6 £

Vi måste nu nöja oss med att anföra en del strödda iakttagelser,
som kunna belysa dessa frågor.

För markbildningen och markens näringshalt spelar först och främst
naturen af den eller de bergarter, som bildar sydberget, en mycket stor
roll. Om man jämför extremer i detta fall, framgår bergartens inflytande
särdeles klart. Ett exempel må anföras.

Under omfattande undersökningar för skyddsskogarna blef
GUNNAR ANDERSSON i tillfälle företaga långa vandringar inom det stora
por-fyrområde, som bildar berggrunden i sydöstra Härjedalen och norra
Dalarne. Detta hyser den kanske artfattigaste och kargaste flora inom
Sveriges skogsområde, endast jämförlig med nordligaste Lapplands; detta
ehuru de klimatiska förhållandena äro nog så drägliga. Orsaken är den
utomordentliga svårighet, med hvilken den hårda porfyren förvittrar och
den längsamhet, med hvilken växtnäringsämnen frigöras.1 I sydligaste delen
af Lillhärrdals socken undersöktes den 3 aug. 1906 sydsluttningen inom
öfre barrskogsregionen (c. 675 m. ö. h.) af det s. k. Galungsberget i
synnerligt godt läge, med en c. 25 m. hög hammare och med ganska rikligt
vatten sipprande fram ur dennas springor. Man skulle därför kunna
i bergroten vänta en rik flora, men som af nedanstående lista synes2
finnes icke en enda af de sydskandinaviska arterna, utan blott nordiska
arter.

Liknande iakttagelser synas vara gjorda inom öfre Dalarnes
porfyr-område af Samuelsson (215, s. 21), hvilken besökt Björnberget och
Vitturn, utan att i någondera anträffa »någon särskildt sydlig art».

Omkring 80 km. nästan rakt norr om Galungsberget ligger ett annat
i form och storlek m. m. skäligen jämförligt berg, nämligen Ulfberget i
Hede sin, hvilket i afseende pa floran bildar en motsats till
Galungsberget. Det består åtminstone till stor del af kalkstenar; den rikaste
lokalen synes ligga omkring 500 m. ö. h. Mot de 20 förut angifna arter,
som kunde antecknas i Galungsbergets bergrot står för Ulfberget 63 arter,
hvaribland ett stort antal sydskandinaviska, såsom: Anthyllis, Asplenium
trichomanes, A. ruta muraria, Ca rex digitala, Epilobium collinum, Fragaria

1 Ett utmärkt tydligt bevis härför är från Hamra kronopark anfördt af Gunnar
Andersson och Henrik Hesselman (28, s. 84), som påvisat att urskogen på porfyr innehöll
115 —126 timmerträd pr har, medan den på gnejs och granit räknade 166—168 sådana.

2 Antennaria dioica, Epilobium angustifoliuin, Geranium silvaticum, Leotitodon
autumnalis, Linnæa■ borealis, Lusiila multiflora, Maja?ithemum bifolium, Molinia cærulea,
Mulgedium alpinum, Myrtillus nigra, Parnassia palustris, Phegopteris polypodioides,
Pulsatilla vernalis, Pyrola secu?ida, Rubus saxatilis, Solidago virgaurea, Spireea
ulmaria, Trientalis europcea, Vaccitrium vitis idcea.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norrlflora/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free