Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYDBERGENS FLORA OCH VEGETATION
I O I
Utgår man vid grupperingen af sydbergsfloran från värmekrafvet
såsom den grundläggande indelningsgrunden, så blir det, då sydbergen äro
spridda öfver ett område af c. 1,000 km. i norr och söder och c. 325 km. i
öster och väster, nödvändigt att uppdela Nordsveriges vida land i mindre
geografiska områden, inom hvilka artbeståndet kan hvart för sig
undersökas. Denna områdesuppdelning bör enligt vår mening taga hänsyn till
såväl de allmänna klimatiska förhållandena som ock till de lokalklimatiska.
Dessa senare stå, som förut har visats, i det allra närmaste samband med
topografien, hvilken på grund af landets olika höjd öfver hafvet,
geografiska läge m. m. äfven i hög grad påverkar de allmänna klimatiska
villkoren.
Redan i kap. 3, s. 37 är en dylik indelning af landet skisserad och
i samma kapitel skälen för hufvudindelningen i urbergsområdet, norrländska
silurområdet och fjällområdet angifna. Här torde därför blott vara af
nöden att med några ord motivera den uppdelning af hufvudområdena, som
skett, och hvilka väsentligen äro af växtgeografisk natur.
Fjällområdet, hvars växtgeografiska ostgräns lämpligen
sammanfaller med urbergets gräns mot fjällskiffrarna,1 är ungefär 800 km. i norr
och söder. Ett område som sträcker sig öfver mera än 7 breddgrader kan
ej vara en klimatologisk enhet, i all synnerhet som landet snarare ligger
högst inom de nordligare delarna. Vidare råder stor skillnad i dessa
fjälltrakters läge i förhållande till Atlanten. Till ungefär 64° n. br. är afståndet
från ostgränsen till hafskusten 150—200 km., söder härom ligga fjällen
vida längre från hafvet samt innanför de vidsträckta norska fjälltrakterna.
Då vår undersökning visat, att en invandring från väster har spelat en
mycket stor roll under alla skeden af fjälltrakternas vegetationshistoria,
blir det en ganska naturlig gräns att skilja mellan de delar (Jämtland),
som stått under inflytande från de vidsträckta, i olika afseenden gynnade
trakterna kring Trondhjemsfjorden och de norr därom belägna. Dessa
senare, i norr och söder ungefär 450 km., böra enligt hvad artbeståndet
visar också lämpligen skiljas i en sydlig del med (norra) Ångerman- och
Umeälfvens källdalar (Västerbottens läns lappmark i fjällen) i anslutning
till Vefsen och Ranenfjordarnas fortsättningar på norska sidan och en
nordlig med öfriga nordsvenska älfdalar och anslutande till Salten-,
Folden-och Ofoten-fjordarna i Norge.
1 Ett undantag är, som förut nämnts, i det följande gjordt, i det att granitbergen
kring Hornafvan förts samman med fjällområdet, ehuru de ligga inom urbergsområdets
västligaste del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
