Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 oo
FEMTE KAPITLET
hirsuta, A. thaliana, Arenaria serpyllifolia, Blechnum spicant,
*Cam-panula latifolia, Cardamine silvatica, Carex digitata, C. muricata, C.
orni-thopoda, Circæa alpina, Chrysosplenium alternifolium, Corydalis fabacca,
Epilobium collinum, E. montanum, Erysimum hieraciifolium, Fragaria vesca,
Galeopsis bifida, Listera ovata, *Lathyrus silvestris, *Plantago media,
Polygala amara, *Pyrola media, Sedum acre, S. annuum, *S. sexangulare, Silene
rupestris, Stachys silvatica, *Veronica chamædrys, V. officinalis, Vicia
sepium, Viola mirabilis, V. riviniana, V. rupestris.
Utaf i sydbergen mera allmänna arter saknas egentligen blott
Aspe-rula, Potentilla argentea, Pteris, Stellaria longifolia och Turritis.
Härjedalens sydberg. Från Trondhjeriisfjordens södra sida nå tvänne
stora dalgångar, nämligen Neaälfvens och Gulaälfvens med sina
hufvud-och bidalar upp mot vattendelaren i Härjedalen. Från söder sträcker sig
Österdalens grenar upp mot de nämnda flodernas källtrakter och från
sydost och öster på svenska sidan nå äfven Ljusnans och Ljungans
yttersta förgreningar hit. Vandringsvägar för växterna finnas sålunda i
tillräcklig mängd, svårigheten är blott att utreda, hvilka vägar, som haft
största betydelsen. Mellan de jämtländska passen och de pass söderut i
Härjedalen, hvarest de i detta arbete beskrifna artrika förekomsterna äro
belägna, d. v. s. på en sträcka af c. 80 km. synes icke finnas någon
dalgång, som ägt någon större betydelse för artspridningen mellan Atlanten
■och Bottenhafsområdet. Neaälfvens yttersta källflöden vid c. 950 och c. 960
m. ö. h. söder om Helagsfjället ligga synnerligen nära Ljungans samt
Ljusnans tillflöde Mittåälfven. Att dock äfven här någon växtvandring ägt
rum synes vara ådagalagdt genom H. Smiths (236, s. 527) fynd af
Coto-neaster vid »norra Gröndörrstötens branta sydsluttning på ej fullt 1000 m.»
ö. h. samt Birgers i Mittåstötens björkregion och gunnar anderssons
i Galberget (kartan 18).
Den ojämförligt viktigaste vandringsvägen synes dock ha ledt öfver
tvänne eller trenne sydligare pass. Det ena går från norska sidan
genom sjön Aursunden (696 m.) till den väster om riksgränsen belägna
passpunkten på 835 m. samt vidare förbi sjöarna Malmagen (781 m.) och
Lås-sen (543 m.) till Ljusnan. Den andra dalen, hvilken genom pass, som
synas ligga omkring 830—850 m. ö. h., står i förbindelse med Neaälfvens
dalsystem, går från Aursunden genom sjön Hyllingen (788 m.) till en strax
öster om riksgränsen vid c. 830 m. belägen passpunkt; fortsättningen åt
sydost leder öfver Ljusnedal (583 m.) till Ljusnans hufvuddal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
