- Project Runeberg -  Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria /
99

(1912) [MARC] Author: Gunnar Andersson, Selim Birger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SYDBERGENS FLORA OCH VEGETATION

I O I

Etien är ungefär jämnställd med tallen; antecknad från 16 berg. Oväntadt
sparsamma äro Salices, af hvilka egentligen blott Salix nigricans anträffas
något oftare.

De nordiska xerofyterna, särskildt risen, äro i det stora hela
synnerligen sparsamt företrädda och bilda en mycket underordnad del af
sydbergens vegetation. Någon enstaka tufva af lingon, ljung m. fi. kan nog
finnas, men det är dock ganska belysande, att den förra är antecknad från
blott 9 berg och den senare från blott 4.

En stor och viktig roll i undervegetationen spelar däremot ett antal
högvuxna och oftast storbladiga mesofila tropofyter, hvilka i öfrigt tillhöra
bäckdalarnas och flodsträndernas karaktäristiska randvegetation. En lista,
anordnad på samma sätt som för de sydskandinaviska arterna, anger de
viktigaste och deras frekvens. Listan visar, att denna arttyp är gifvet
talrikast i fjällens sydberg. Svårligen kan detta helt förklaras däraf, att
de ej antecknats inom urbergsområdet, där de träffas äfven på andra
väx-platser. Sannolikast synes deras allmännare förekomst i fjällen stå i
samband med den större luftfuktighet, som råder i dessas sydberg,
jämförda med urbergsområdets. Till dem ansluter sig i hela sin ekologi en
nedan behandlad grupp björkregionsarter, hvilka äro ändå mera
uteslutande bundna vid fjällen.

Ibland sydbergens nordiska arter är äfven att uppmärksamma några,
hvilka i likhet med fjällväxterna ha sitt egentliga tillhåll å sådana ställen,
där öppen mark uppstår, såsom vid sjöstränder, älfnipor m. fl. De
tillgodogöra sig gifvetvis just den egenskapen hos flertalet sydberg att
ständigt någon del af desammas mark är öppen. Exempel äro Barbaren
strida (4 af fjälltrakternas sydberg), Cerastium vulgäre (17 berg),
Pingui-cula vulgaris (3), Tus si lågo (5).

I allt äro från sydbergen kända 139 nordiska arter.

Ofvergångsgrupp till fjällarterna.

Liksom det syntes oss nödvändigt att på kunskapens nuvarande
stadium urskilja en artgrupp, som med hänsyn till sina genom utbredningen
uttryckta sannolika värmekraf står på gränsen mellan sydskandinaviska
och nordiska arter, så är detsamma nödvändigt med en grupp af arter, som
inta en mellanställning mellan de senare och de i egentlig mening alpina
arterna. Denna ofvergångsgrupp har hos oss sitt egentliga
utbredningscentrum i fjällens subalpina björkskogar eller den s. k. björkregionen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norrlflora/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free