- Project Runeberg -  Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria /
117

(1912) [MARC] Author: Gunnar Andersson, Selim Birger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SYDBERGENS FLORA OCH VEGETATION

I O I

som typiska kalklafvar. Alnön med sin på kalk, kali och fosforsyra rika
mark hyser utom en artrik fanerogamflora (s. 48) äfven åtskilliga kalklafvar
(3, s. 79). Som kändt äro flera lafarter i själfva verket så skarpa
indikatorer på förekomsten af kalk, att man med deras tillhjälp kan upptäcka
kalksten, där denna icke förut varit bekant för geologerna.

Mossflorans beroende af underlaget beröres äfven i Arnells och
JENSENS nyss omtalade arbete, och de upptaga från Tåsjötrakten tre
mossgrupper, af hvilka den ena endast anträffats å alunskiffern, den andra inom
gneisområdet och den tredje på gabbrobergarter.

Af det ofvan sagda framgår, att en ingående undersökning af
moss-och laffloran inom Norrlands sydberg, i afsevärd grad underlättad genom
här föreliggande framställning, efter allt att döma skall visa sig vara
synnerligen gifvande.

Sydberg utanför Nordsverige.

Den stora uppmärksamhet vi ägnat sydbergen berättigar till ett kort
svar på frågan om äfven utanför nordliga Sverige finnas ej blott
terrängformer af den art att sydberg uppstå, något som ju är allmänt bekant
att det finnes, utan om de artgrupper, som ofvan karakteriserats, äfven
inom dessa anträffats. Så är i själfva verket förhållandet. Man kan äfven
utanför Norrland med fog tala om »sydbergsarter», hvilka med förkärlek
föredraga ståndorter af denna natur och med andra lika stämda arter bilda
ett någorlunda homogent växtsamhälle. Några få exempel må belysa
detta.

I södra Sverige finnas ju flerstädes tvärbranta mot söder vettande
bergstup med likartad natur med de ofvan beskrifna. Många af denna
landsdels märkligaste botaniska fyndorter äro just sådana mer eller mindre
typiska sydberg, så i Västergötlands silurtrakter sydsidorna af Halle- och
Hunneberg (fig. 18), delar af Kinnekulle, i Östergötland partier af Ombergs
sidor, i Småland Tabergs ost- och sydsida, i Skåne Skäralids ena sida,
Kullabergs syclbranter, på Gottland partier af Karlsöarna m. fl. st.; jfr för Småland
äfven noten s. 48. Topografi och fysikaliska förhållanden äro desamma
som i Norrland, äfven artbesättningen är till stor del densamma, men
utöfver de sydskandinaviska arter vi känna norrifrån, kommer
ytterligare ett stort antal ännu mera värmefordrande. Som exempel på sådana
må från Halle- och Hunneberg anföras Brachypodium silvaticum, Melica
uniflora, Asperula tinctoria, Hypericum hirsutum, Circæa lutetiana, Festuca

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norrlflora/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free