- Project Runeberg -  Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria /
132

(1912) [MARC] Author: Gunnar Andersson, Selim Birger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 132

SJÄTTE KAPITLET

hafvet utgöra ett svårt hinder för florans spridning till de isfria delarna af
Köla och Nordnorge. Då i Götaland enligt De Geer blott c. ioo m.
årligen afsmälte, mot tre à fyra gånger så mycket under ett senare skede,
ha vi ingen anledning antaga att klimatet under denna tid vid isens
nordöstra och norra rand var alltför gynnsamt för växtlifvets utveckling.

Sammanfattas ofvanstående, torde det vara berättigadt säga, att på det
i Nordskandinavien under det första invandringsskedet isfria
landet, utgörande en rätt bred del af kustområdena, endast en
ar k t i sk-al pin flora har funnits. Om förhållandena i Sydskandinavien
under detta skede blir nedan något taladt.

Den centrals k andinavi s ka af smältning sliden1 eller florans
2:dra invandringsskede, är den period på c:a 2,000 år, under hvilken
landisen afsmälte från de nyss omtalade stora ändmoränslinjerna, till dess
blott en mindre inlandsis förefanns, dämmande betydande issjöar i Norge
och Sverige.

Perioden slutar det år, denna kvarvarande is första gången
genombröts af en flod (Indalsälfven), som förde vattnet från fjälltrakterna till
Bottenhafvet; s. 129. Under denna tid frilades i Sverige från is
nordligaste Götaland, hela Svealand, stora delar af södra Norrland, vidare
hufvudsakliga delen af Finland, de lägre delarna af Norge väster om
halföns vattendelare samt stora partier af fjälltrakterna öster och söder om
denna. Detta skede utmärkes af en ovanligt rask, mot norr starkt
påskyndad afsmältning. Medan vid Nynäs blottlades omkring 20 m. pr år,
blefvo vid Stockholm 250 m. isfria, kring Uppsala och vid nedre Dalälfven
300 m. allt pr år. Uttryckta i andra ord betyda dessa siffror, att klimatet
snabbt om också med vissa växlingar förbättrades; allt större
värmemängder kommo efter hand vegetationen tillgodo.

Innan vi närmare ingå på denna, är det dock nödigt något erinra
om sättet för isens afsmältning under detta skede.

Under istidens senaste del sammanföllo icke vattendelare och isdelare,
utan den senare hade inom hufvuddelen af Skandinavien och nordligaste
Finland på öfver 1,300 km. längd förskjutits mot öster; i Norge mot
söder, fig. 19. Detta område mellan vattendelaren och isdelaren var mycket

1 Denna tid sammanfaller med De Geers finiglaciala tid. Det har emellertid
synts oss svårt, att för densamma använda ordet finiglacial, alldenstund det ju knappast kan
sägas, att glaciala iörhållanden inom Nordsverige med densamma verkligen voro till
ända. Ännu i århundraden lågo stora ismassor i de inre delarna af östra Norges och
Sveriges nuvarande skogsbygder och från växtgeografisk synpunkt var ännu länge just
genom isen Issjölandet praktiskt sedt afstängdt för den östra invandringsströmmen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norrlflora/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free