Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 34
SJÄTTE KAPITLET
De föreliggande fynden äro några mossfragment från arter med mycket
vidsträckt geografisk utbredning funna i issjöaflagringar vid Östersund
genom högbom, äfvensom ett något rikare fynd af Gavelin vid
Sädvajaure i öfre Skellefteälfvens dalgång. I en lera afsatt under själfva
af-tappningsstadiet för issjön anträffades Betitla nan a (?) och Empetrum
nigrum samt fjällmossorna Dicranum mölle (?) och Oligotrichum glabratum.
Häraf att döma skulle under issjötiden en alpin flora härskat, men
därom mera nedan.
Sedan vi nu något lärt känna issjöarna ha vi att återgå till
Iandis-afsmältningen öfverhufvud under denna tid. Dessförinnan må dock
erinras om att inom issjöområdet ligga det öfvervägande antalet af samt
de bäst undersökta och intressantaste af här beskrifna sydberg. I eller
invid själfva bergroten stod ock under lång tid issjöns yta vid ej få
sydberg, såsom Laxfjället och Klippknösen i Lappland, Fågelberget och
Areskutan i Jämtland. Det var ock under detta skede i afsmältningen, som
de första växterna funno skydd i sydbergens skrefvor och njöto af den
äfven då varmare sol dess branter erbjödo, jämförda med kringliggande
ståndorters.
Denna period är växtgeografiskt af allra största betydelse
för Nordskandinavien på den grund, att under densamma landet
i nordost-sydvästlig riktning, genom den kvarliggande, först
betydande, sedan allt mindre, men ännu vid periodens slut i
norr mycket afsevärda landisresten, uppdelades i tvenne till
klimat m. m. väsentligen olika delar det stora Issjölandet i väster
och det på marina leror rika, alltmer öfver hafvet
uppstigande Bottenhafslandet i öster, fig. 19.
Den egentliga issjötiden utgör uppenbarligen inom Issjölandets
södra och mellersta delar, senare delen af den
centralskandinaviska a fsmältningstiden. Inom de norra, som vi senare skola se,
väl äfven en stor del af nästa skede.
Tänka vi på den topografiska beskaffenheten af det land, som väster
oin inlandsisen blef fritt, så är det väl ytterst sannolikt, att äfven vid
periodens slut afsevärda partier af mera eller mindre död landis lågo kvar
mångenstädes i våra fjälltrakter inom det 100 — 150 km. breda område,
som vi betecknat såsom Issjölandet. Anmärkningsvärdt är, att jämförelsevis
mycket obetydliga spår af lokala glaciärer äro funna inom våra fjälltrakter,
detta väl närmast beroende på, att den snabbt tilltagande temperaturen
ej möjliggjorde uppkomsten af glaciärer i egentlig mening inom de lägre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
