Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUFVUDDRAGEN I DEN NORDSKANDINAVISKA FLORANS HISTORIA
’35
fjällen; landisen uppdelades i ett antal döda partier, som mer eller mindre
fort afsmälte. Själfva afsmältningen i fjällen får man ej heller tänka sig
såsom ett någorlunda likformigt återtåg af isen, likt det som skedde i
Göta- och Svealand. Först torde nunatakker ha framsmält, därefter dalarna
frilagts och till sist de mera isolerade ispartierna försvunnit. Månget
sydberg har sannolikt smält fram som en nunatakk och dess äldsta flora varit
en ren nunatakkflora.
Den nordskandinaviska af smältningstiden eller florans 3:dje
invandringsskede. Med detta namn beteckna vi den tid, som från
föregående skedes slut erfordrades för isens definitiva försvinnande såsom
inlandsis i norra Skandinavien. Under denna tid frilades således helt från
is de inre skogsområdena i östra Norge och mellersta Norrland; vidare
sannolikt större delen af landet kring norra Bottenhafvet och afsevärda
delar af nordliga Finland. Anmärkas bör, att för närvarande intet säkert
kan sägas om huruvida vid periodens början de norska issjöarna i
Gud-brandsdalen och andra dalar redan voro uttappade.
Svårigheten att säkert angifva periodens slut ligger i att vår kunskap
om sättet för isens afsmältning i nordligaste delarna af inre Skandinavien
o o 4
ännu är så ytterligt bristfällig. Vi ha tillsvidare blott en enda hållpunkt
af vikt.
Från Sveriges allra nordligaste hörn omtalade år 1908 A. Heintze
( j 17), att han i genom sjösänkning blottade sediment af sjön Arpojaure
(A, fig. 20) funnit fossil tall afsevärdt öfver nuvarande tallregion. Th. C.
E. Fries (82, 83 och 84) har sedermera mera ingående studerat fyndorten
och om densamma lämnat utförligare relationer. På issjöaflagringar, i
hvilka Betula nana anträffats fossil, hvila i Arpojaure efter den dämmande
israndens afsmältning afsatta mäktiga lager. Den ifrågavarande delen af
dessa innehålla rikligt tall och andra för denna trakt utprägladt sydliga
arter, hvadan de med fog af fries anses bildade under den i det följande
närmare omtalade perioden med större värmetillgång än i nutiden. De
öfversta, jämförelsevis föga mäktiga lagren sakna tall och innehålla endast
björk och andra växtarter, som tala om en tid med i stort sedt likartadt
klimat som nu på fyndplatsen. Denna ligger i öfre björkregionen. Fries
(84, s. .355) har sökt bestämma lagerseriens ålder, utgående från att de i
densamma anträffande skikten skulle vara årsskikt. Han går emellertid
icke tillväga med den metodiska noggrannhet som G. De Geer och
lidén, hvilka räkna igenom alla hvalfven i de undersökta profilerna, utan
han räknar endast vissa stycken för att få ett medeltal, dividerar därpå i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
