Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 36
SJÄTTE KAPITLET
mäktighetssiffran för hela den efter issjöstadiet afsatta lagerföljden
tjockleksmedeltalet från skikträkningarna. Därigenom kommer han till det
resultatet att efter issjötidens slut skulle förflutit 6,902 år, däraf 4,891 utgör
tiden, dä tallzonen bildats, medan 2,011 utgör den ofvanliggande björkzonens
uppkomsttid. Han betonar själf att beräkningen är »grof» och att »en
osäkerhet på 1,000 år ät ena eller andra hållet mycket väl kan förefinnas».
Äfven om man icke är berättigad draga några detaljerade slutsatser
om den tid, som förrunnit efter isens afsmältning, synes dock en slutsats, och
därtill kanske den viktigaste, stå orubbad kvar, nämligen att klimatet var
afsevärdt gynnsammare än nu, omedelbart efter isens afsmältning, så långt
åt väster som denna issjö var belägen. Detsamma kan emellertid, såsom
nedan (s. 145) visas, knappast ha varit fallet vid isens afsmältning från
södra Jämtland och mellersta Ångermanland. Denna gynnsamma tid
inträffade där afsevärdt efter det isen var afsmält. Däraf kunna vi draga
den slutsatsen, att landisen svårligen kan ha afsmält från trakterna
öster om Torneträsk och Kilpisjärvi förrän högst betydligt
senare än inom de nämnda södra partierna. Huru långt senare kan
det vara fallet? Detta är synnerligen svårt att afgöra, ty exakta
hållpunkter saknas nästan belt. Vi veta emellertid, att efter eller kanske delvis
under isens definitiva afsmältning från västra Jämtland och inre
Ångermanland, hvilket säkert tagit flera århundraden, bildades därstädes
mäktiga kalktuffafiagringar. Sammanställes detta med de data De geers och
lldéns undersökningar gifvit angående afsmältningshastigheten, vill det
synas, som om man med visst fog för närvarande skulle kunna som
arbetshypotes antaga, att isens slutliga afsmältning från
Nordskandinavien svårligen kan ha ägt rum tidigare än ett årtusende efter
det den mera sammanhängande landisen kring isdelaren i
Jämtland försvann. Detta vill med andra ord säga, att denna period skulle ha
varit minst ett tusental år lång och att norra Skandinavien skulle ha blifvit
fullt isfritt för först 6,000—7,000 år sedan. Detta under förutsättning att
De geers uppskattning af hvad han benämner »den postglaciala tiden»
är riktig på ett årtusende när.
De årtusenden, som innefatta sista hufvuddelen i florans historia,
uppdela vi i det följande i tvenne delar, hvilka för sammanhangets skull
redan här böra nämnas. Den äldre delen, som möjligen delvis något
sammanfaller med sista afsmältningsskedet, kan betecknas med det i
senare tid föreslagna namnet den skandinaviska värmetiden. Den blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
