- Project Runeberg -  Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria /
144

(1912) [MARC] Author: Gunnar Andersson, Selim Birger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 144

SJÄTTE KAPITLET

ha tillkommit under väsentligen olika klimatiska förhållanden; den västra
floran under atlantiska, den östra under mera kontinentala
klimatförhållanden. De ursprungliga spridningsvägarna äro naturligen utomordentligt
svåra att fastställa, då det gäller arter, hvilka vunnit en så allmän
utbredning som flertalet af de hithörande. Vissa utbredningsförhållanden
liksom ock den fossila floran ge emellertid någon ledning, hvarför de här
i korthet må beröras.

De fossila fynden i Nordskandinavien tyda på ett ursprung från tre
ganska klart skilda perioder i florans historia, de bägge första
karakteriserade af tallen såsom det enda barrträdet af vikt, och det tredje af
såväl tall som gran. Talltidens fossila flora representerar dels ett äldre,
uppenbarligen kallare skede, som kunde benämnas den nordiska tallflorans
tid, utmärkt genom förekomsten af en del fjällarter samt riklig björk (tal
1-björkfloran, Lindberg 170,s. 17g) samtidigt med att alla mera värmefordrande
arter saknas, dels ett yngre skede med ett klimat varmare än det
nuvarande; detta skede kunde benämnas den sydskandinaviska tallflorans
tid. Denna utmärkes därigenom, att i de fossila fynden fjällarterna saknas,
medan talrika sydskandinaviska arter, såväl sena sydbergsarter (i likhet
med Stachys silvatica) som andra mera hydrofila (Carex pseudocypertis,
Lycoptis, Ceratophyllum, Najas m. fl.), ingå i floran.

Det nu ifrågavarande skedet eller den slutliga afsmältningens tid
sammanfaller i mellersta Norge och det centrala Norrland med säkerhet
med den nordiska tallflorans tid, hvadan nu något skall redogöras för
hithörande fynd.

Fossilfynd från den nordiska tallflorans tid. Sådana äro kända
såväl från torfmossar som från kalktuffer. De senare, af hvilka 19
fossilförande äro kända från Sverige och 2 från Norge (Gudbrandsdalen),
äro af stort intresse och ge en föreställning om den växtvärld, som lefde
i de trakter kring den gamla isdelaren, där tufferna anträffas (fig. 20), vid
tiden för och omedelbart efter landisens slutliga afsmältning. Det torde
kunna starkt ifrågasättas, om ej kalktuffernas i tiden uppenbarligen skarpt
lokaliserade förekomst kan ställas i samband med den stora mängd
grundvatten, som tillfördes dessa kalktrakter just i samband med isens
afsmältning. Utan att direkt påstå detta, vilja vi dock fästa uppmärksamheten
vid att kalktufferna synas vara helt och hållet lokaliserade till silurområdets
östra helt nära isdelaren belägna trakter. Inom kalktrakterna västerut
saknas de helt, fig. 20. Tuffbildningen skulle, om ofvan framkastade
möjlighet visar sig riktig, icke stått i samband med någon »våt»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norrlflora/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free