Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUNDE KAPITLET.
Florans spridningsvägar till och inom
Nordsverige.
Det har förut framhållits, att för arter, hvika nått en så allmän
utbredning inom ett landområde;, som fallet är med flertalet af de nordiska,
det är och väl sannolikt också förblir omöjligt att i detalj utreda det sätt,
på hvilket de en gång invandrade. Helt annorlunda ställer sig saken
med de sydskandinaviska. De ha i nutiden en mycket begränsad
utbredning och den noggranna utredning, som föreligger exempelvis för hasselns
vidkommande, angående dess forna förekomst (fig. 21), torde ganska
afgörande visa, att de aldrig varit likformigt utbredda öfver hela det
landområde, hvarest strödda lokaler nu anträffas. Hvad som gäller för de
sydskandinaviska arterna ger också en vink om huru på ett tidigare
stadium de nordiska arterna utbredt sig. Äfven de ha med all sannolikhet
framträngt utmed kuster och stora dalar för att till sist helt ta landet i
besittning.
Dessa uttalanden föra oss in på frågan om spridningssätt och
spridningsvägar.
Sättet för vegetationens utbredning.
Från ett och annat håll har under senare tid framhållits, att man
bland de ledande växtgeograferna tagit väl liten hänsyn till den betydelse
en mera tillfällig spridning öfver stora afstånd dock äger för florornas
utveckling under längre tidrymder och för mycket fäst sig vid växternas
mera stegvis skeende vandring.
Vi ha gjort oss mycken möda att komma till en uppfattning, om
hvilket spridningssätt, som för norra Sveriges vidkommande kan anses
ha ägt störst betydelse. Här kan ej lämpligen en ingående diskussion af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
