Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SYn ".KANDINAVISKA TRÄDENS OCH BUSKARNAS FÖREKOMST I NORDSVERIGE I 73
Ch- ,amr ’’ löfträd.
Ett annat exempel på allmogens uppmärksammande af de ädla
löfträden "a vi i rikedomen på trädnamn af detta slag, ingående såsom
sammansättningsdel i ortnamn icke blott inom trakter, där ifrågavarande
arter nu äro sällsynta eller förekomma endast på enstaka reliktlokaler,
utan äfven där arterna numera efter allt att döma äro fullständigt utdöda.
Dessa namn äga ej sällan hög ålder.1 Invändas torde, att sådana namn
kunna hänföra sig till odlad alm, lind, lönn etc., och så är väl också någon
gång fallet, särskildt i kusttrakterna, där andra sammansättningsdelen är
t. ex. gård eller by; men där andra sammansättningsdelen är t. ex. sele,
berg, ö, å, bäck, äng, slått m. fl., är det högst sannolikt, att namnet har
sitt ursprung från en vild förekomst, detta i all synnerhet om det historiskt
kan påvisas, att namnets ålder är hög. I de trakter af Norrland, där de
ädla löfträdens gränslinjer förlöpa, torde i äldre tider så godt som aldrig
plantering af ädla löfträd ditförda långväga ifrån ha förekommit och ej
alltför ofta vilda exemplar inflyttats från de reliktlokaler, som tilläfventyrs
i trakten funnits.
För språkforskaren torde det också utan allt tvifvel vara en
synnerligen tacksam uppgift, att med våra kartor öfver de ädla löfträdens
utbredning som utgångspunkt företaga en utredning af förefintligheten af
dylika namn såväl i trakterna närmast utanför arternas nutida
förekomstgränser som inom de trakter, där träden i fråga förekomma som relikter.2
Såsom exempel på hvad studier af angifvet slag kunna väntas gifva,
må här några af oss sammanställda fall anföras, då ortnamn sammansatta
med namn af något af de ädla löfträdens namn träffas i trakter, där det
har växtgeografiskt intresse.
Alm. Vid Ångermanälfven ofvanför Åsele ligga Almsele och
Alm-seleberget på ett afstånd af 70—80 km. från reliktförekomsterna för alm
i Åsele lappmarks fjälltrakter och öfver 130 km. från motsvarande lokaler
i Ångermanlands kusttrakter. I Jämtland finna vi Almåsaberget3 i Offer-
1 Huru vanliga trädnamn i Skandinavien som sammansättningsled i ortnamn äro,
framgår af Andr. M. Hamsens (105) uppgift, att af de i »Postadressbog» för Norge 1901
upptagna 94,500 ortnamnen äga öfver 2,500 ett trädnamn som första sammansättningsdel.
2 Holmboe (132, s. 342) har i ofvan antydd riktning diskuterat betydelsen af
alm-namn i de trakter af Norge, där almen numera ej finnes lefvande, och funnit dem ge stöd
för antagande af en forntida större utbredning. Som ett tillägg till hans framställning kan
det förtjäna påpekas, att i Dunderlandsälfvens dal i Nordland finnes en ort Almi, hvilken
ligger omkring 40 km. från fjordbottnen och väl 50 km. från närmaste nutida almförekomst.
3 Namnet Almås, Almaas nämnes redan 1411, 1471 (enl. J. Nordlander i
Jämtlands läns Fornminnesför. Tidskr., Bd. 4, 1908, s. 100). 1515 och 1517 skrefs det Almosa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
