Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de syn ".kandinaviska trädens och buskarnas förekomst i nordsverige i 195
Dalarna. Kröningssvärd (iji, s. 52) anger 1843 ask från Konsjön i By samt säger,
att den växer på några andra ställen där och i Garpenberg. Vild skall den äfven
förekomma vid Tällberg i Al och i Rättviks finnmark. Indebetou (141) tillägger 1879, att
den finnes flerstädes i Husby socken. I SH. finnas exemplar, insamlade af C. Indebetou
vid Hedemora, och Gunnar Andersson har antecknat stora askar vid Dalälfven nära Krylbo.
Samuelsson omtalar trädet från Åsbo i Grytnäs och Realsbo i Garpenberg.
Hälsingland. R. W. Hartman (114, s. 13) anger 1854: Bollnäs m. fl. st. i södra
socknarna och J. A. Wiström (261, s. 21) 1867 planterad ask från Hall: Kullen. P. W.
Wiström (262, s. 75) 1898 anser den vild endast vid Ostanbo nära Söderhamn, medan den
i Söderala och Bollnäs ni. fl. socknar i södra delen blott torde vara förvildad. Wiström
(264, s. 18) omtalar den tydligen som vild i »Storrödjningsmoran», där 4 à 5 ni. höga
exemplar finnas enligt jägmästare G. Lidmans meddelande 1906. Planterad finnes den
flerstädes, t. ex. vid kyrkan i Söderhamn och vid Hudiksvall.
Lokalen vid Söderhamn torde sålunda vara den
nordligaste, där asken förekommer som vild i vårt land: 6i° 19’ n. br.
I Finland (192, s. 47) går trädet i våra dagar till 61° 10’, medan det på
Skandinaviens västsida når sin nordgräns först vid Trondhjemsfordens
norra sida vid Lerviken på 63° 40’ n. br.
Odlad ask trifves, enligt hvad direktör ENGBERG meddelat oss 1908,
väl vid Härnösand. Omkring 1898 funnos där stora askar, men under de
klimatiskt ogynnsamma åren 1902—1905 dogo alla de äldre exemplaren i
trakten. I Ångermanland odlas den enligt ARNELL (32) tämligen sällan,
dock finnas exemplar af ända till 9 m. höjd. Enligt Svenska trädgårdsför.
tidskrift 1880 (s. 140) har asken förr odlats vid Piteå, men är numera
förstörd, och äfven från Umeå omtalas dess odling (29, s. 26). Sämre tyckes
den gå till i Jämtland, där den håller sig i buskform (198, s. 67).
Lönn, lind och alm.
Dessa trenne trädslag sidoställas ofta och tvifvelsutan med rätta i
det allmänna medvetandet. Lönnen och linden ha i våra dagar i
Norrland en mycket likartad geografisk utbredning, medan däremot almens
är väsentligen olika.
Lönnens utbredning såsom vild är framställd å kartan 4. Af den
synes, att enstaka lokaler finnas ända upp öfver 63° n. br., den nordligaste
är Näskeberget vid c. 63° 10’, där trädet anträffas på en höjd af 107
m. ö. h. Jfr för öfrigt kap. 10. Af allt att döma synas dessa och
lönnarna i det närbelägna Skuleberget vara de nordligaste i Europa,
alldenstund trädet inom Finland och Ryssland icke går norr om 62° n. br. och
i Norge upphör redan vid ej fullt 6i° 30’.
Från inlandet uppgifvas i litteraturen tvenne anmärkningsvärda
lokaler, bägge från Jämtland. Jägmästare E. ouchterlony anser sig 1891
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
