- Project Runeberg -  Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria /
183

(1912) [MARC] Author: Gunnar Andersson, Selim Birger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE SYn ".KANDINAVISKA TRÄDENS OCH BUSKARNAS FÖREKOMST I NORDSVERIGE i 197

lokalen är Tvärberget i Stode. Inom Dellarnes vattenområde liksom inom
Ljusnans finnes däremot ett antal strödda fyndorter ända till ett hundratal
km. från kusten. Vi möta här linden äfven på andra gynnade lokaler än
sydbergen och på en sådan, Lind- eller Lönnmor i Hälsingland, finnas
enligt ÖRTENBLAD (272, s. 48) åtskilliga exemplar med 25 cm. i diameter
l,s m. ofvan marken. I Dalälfvens flodområde lefver linden kvar så långt
mot väster som i Hykjeberget i Alfdalen omkring 500 m. ö. h.

Medan lind i Norge icke är känd såsom med säkerhet vild norr om
Söndmöre (62° 30’ n. br.), går den i Finland till 63° 40’; här synes den
dock å de nordligaste lokalerna sällan blomma och blott nå buskform.

Det är uppenbart, att det är fråga 0111 en art, som har sin verkliga
nutida sydgräns söder om nu afhandlade trakter, och alla här upptagna
fyndorter kunna betecknas som mer eller mindre utpräglade reliktlokaler.
Bevis för en forntida större utbredning är den fossila förekomsten vid
Anundsjö omkring 4,5 mil norr om Skuleberget och 4 mil från kusten samt
vid Bjurholm (s. 161) liksom flera fossila fynd inom det nutida reliktområdet.

Lindens sena blomning och däraf följande sena fruktmognad torde
vara en viktig orsak till att den i nordligaste delen af sitt
utbredningsområde är bunden till trakter med lång och blid höst.

I olikhet med de öfriga ädla löfträden torde lindén mera sällan odlas
i randen af eller utanför sitt nutida utbredningsområde inom Norrland.
ARNELL (32, s. 107) känner den sålunda ej som odlad från Ångermanland.
I Jämtland finnas dock, t. ex. vid Rosenhill å Frösön och vid bostället å
Anderson i Storsjön, stora höga träd, som bilda allé.

Oaktadt Rosenhill synes vara synnerligen gynnsamt beläget, i det
att här (198, s. 102) är den enda plats i Jämtland, där äppleträdet sätter
mogen frukt, så blommar likväl linden först i augusti eller somliga år alls
icke och sätter aldrig frukt (198, s. 88).

Vid Bottenhafvets kust synes trädet kunna odlas ända upp till Torneå,
där (127, s. 95) ett 3,5 m. högt exemplar finnes.

Almen (Ulmus montana). Tack vare ÖRTEN BLADS (272; 273; 274),
AMINOFFS (4) och i all synnerhet HOLMGRENS (135) studier äga vi en
ganska ingående kännedom om almens reliktförekomster i norra Sverige.
Trädet är där en utpräglad sydbergsart, och af 52 af kartans svenska lokaler
äro 24 sydberg, däribland samtliga 5 lappländska. Af de jämtländska
fjälltrakternas lokaler äro endast tvenne (Säterklumpen, Jormliden) sydbackar,
men detta är så mycket mera anmärkningsvärdt, som dessa tvenne fyndorter
äro de nordligaste i Jämtland. Den nordligaste kustlokalen, Danielsberget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norrlflora/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free