Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 12
ELFTE KAPITLET
Med ledning af dessa arbeten och egna iakttagelser tro vi oss kunna
säga, att en afsevärd skillnad gör sig gällande emellan de lägre liggande,
på marina bildningar rika delarna af landskapet och de inre mera
högländta. Inom de senare, hvilka i allmänhet äro områdena kring
vatten-delarna, såsom mellan Dellarnes vattensystem och Ljusnan, mellan denna
senare och Voxna älf samt häremellan och Dalälfven, saknas mera
värme-fordrande arter i påfallande grad och träffas endast i någon enstaka
bergrot. I de lägre partierna, kustlandet och de stora älfdalarna äro de
däremot anträffade på talrika ståndorter ej blott i sydberg, utan äfven i
sydbackar, på bäckstränder samt å öar i större vattendrag. Några exempel
på floran å dessa olika ståndortstyper må anföras.
I norra Hälsingland inom Bergsjö s:n ett par mil från kusten har
Westerlund (255) och Strömman (241 b) å Storön inom Harmångeråns
vattenområde funnit en rik och anmärkningsvärd flora med Viburnum opulits,
Convallaria polygonatum, Geraninm robertianum, Lathyrus silvestris,
Oio-bus vernus, Scrophularia noilosa, Silene rupestris, Turritis glabra och Vicia
silvatica.
Längre söderut i kustlandet äro flerstädes artrika sydbackar med
rätt riklig hassel bekanta (13, s. 77). A en sådan, 50 m. ö. h., invid
Forsa station lefver hasseln tillsamman med följande sydskandinaviska
arter: Adoxa nioschatellina, Anernone nemorosa, Arenaria trinervia, Carex
digitala, Cavipanula persicifolia, Fragaria vesca, Pteris aquilina, Veronica
chaniædrys och Viola riviniana. A en annan vid Skarmyra, omkring
42 m. ö. h., växa: Cavipanula persicifolia, Pteris aquilina, Veronica
chaniædrys och Viola riviniana. På en liknande lokal i Tuna s:n vid Hede
by förekomma jämte hasseln Anernone nemorosa och Pteris aquilina.
Af särskildt intresse äro de bäckdalslokaler med ädla löfträd och
andra mera värmefordrande arter, hvilka i Hälsingland möta i ganska
stort antal och ge oss en bild af huru ståndorter af denna natur en gång
tedde sig vida längre norrut.
Från mellersta delen af Hälsinglands kustland i Enångers s:n omtalar
P. W. Wiström (262) Lindfallet,1 där utom alm, lind, lönn äfven
Lonicera xylosteum, Viburnum opulus, Aquilegia vulgaris, Asperula odorata,
1 Efter allt att döma är det samma lokal som omtalas med följande ord i Ljusdals
tidning den 31 juli 1903: »Reliktförekomster af våra ädlare löfträd finnas äfven i Enånger
å Väster Bölans skog efter en liten bäck, som rinner ifrån Linnsjön. Där finnes en hel
del för allmogen okända träd och buskväxter, däribland lönn, alin, ask och lind, de
sistnämnda ovanligt höga och till sitt omfång väldiga. Likaledes förekommer där en
myckenhet främmande örter. De större lönnarna ha blifvit uthuggna för att begagnas till slöjd.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
