Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
TOLFIF. KAPITLET
B. Hesselman omtalar, att han sommaren 1905 under en resa
i norra Dalarna fick höra talas om ett berg, »där det växte en
stor mängd märkvärdiga träd och örter, som inte skulle finnas på något
annat ställe. De berättade, att ungdomen i trakten brukade vallfärda dit
vid midsommartiden för att se pä utsikten från berget, men isynnerhet
för att njuta af de vackra löfträden och blommorna i lunden vid foten af
berget eller ’lustgården’, som den kallades i orten.»
Berget ligger omkring 1 km. rakt väster om sydändan af sjön Balungen
och stupar brant mot öster. Vid foten af stupet, »som är täckt af ett
ansenligt röse eller ’ur’ (stenhålver) af nedrasade stenar och grus», är det
som den rika fyndorten för sydskandinaviska arter finnes. I allt anföras:
*Acer platanoides.
*Cory/Msai>d/a»ta(flerabuskar),
*Tilia europæa.
Actæa spicata
* A renaria trinervia,
Epilobium sp.,
Galium triflorum,
*Geranium robertianum,
» silvaticum,
Hieracium sp.,
*Lactuca muralis,
Lathyrus pratensis,
* » silvestris,
Lotus corniculatus,
Melica nutans,
*Orobus tuberos us,
*Sedum annuum,
*Silene rupestris,
Solidago virgaurea,
*Verbascum thapsus,
*Vicia silvatica.
Värmland.
Inom detta landskap är det icke vår afsikt att söka åstadkomma en
fullständig utredning af bergrötternas vegetation, vi äro nämligen inom
provinsens sydliga delar inne på den egentliga, klimatiska ekregionen,
inom hvilken de arter, som i denna framställning hufvudsakligen intressera
oss, förmå lefva på ett flertal olika, af klimatet ej särdeles gynnade lokaler.
Då vi emellertid medtagit några värmländska förekomster, ligger
orsaken däri, att inom landskapet finnas berg i topografiskt afseende
fullständigt analoga med de förut beskrifna. Dessa, hvilka vanligen benämnas
klättar, äro ofta branta, i söder eller väster och öster stupande berg,
hvilka utom genom sin exposition äfven genom sin geologiska beskaffenhet
erbjuda stort intresse. I Värmlands södra och västra delar har nämligen
utmed vissa spricklinjer frambrutit en grönsten, hyperit, hvilken på grund
af den i densamma ingående fältspatens (labrador) och hyperstenens höga
kalkhalt (tillsammans c. 15 %) erbjuder en jordmån, som visar sig i hög
grad gynnsam för sydligare växtarters trifsel. G. E. ringius, som 1888
utgaf en förtjänstfull studie öfver »Vegetationen på Värmlands
hype-ritområden» (211), skildrar i följande ord floran på de gynnsammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
