Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutade snart. Andra och allvarligare svårigheter tillkommo
under 1880-talets senare del och början av 90-talet, då
missnöjet med villkoren framkallade hetsigt framställda krav och
djupgående ovilja mot arbetsgivarna. Det var särskilt
dåvarande stilgjuteriarbetaren, sedermera ordförande i
Stockholms stadsfullmäktige Gerhard Magnusson, vilkens bok
»Socialdemokratien i Sverige» utkommit på Norstedt & Söners
förlag, som ledde knorrandet. Likt Gustav Vasa, vilken Holm
i ofantligt mycket liknade, gick då häradshövdingen själv ned
i arbetslokalerna och höll där ett kraftigt manande tal. Ett
äkta svenskt drag från gamla tider var denna hans lust att
alltid vilja taga också de ilsknaste och starkaste tjurar vid hornen.
En förmiddag på ett av adertonhundratalets sista år blev det
ett uppträde i trappan till arbetslokalerna. En bråkig finsk
sättare och en del »likatänkande» bland de på denna sida
Bottenhavet födda kamraterna hade tagit sig för mycket till
bästa redan på morgonen och råkat i slagsmål. Då
»hövdingen» märkte uppträdet, grep han sitt spanska rör med
silverkrycka och skyndade genast dit, utdelande med käppen
de kraftigaste slängar samt pliktfällde efter detta
kroppsliga näpsande alla deltagarna i bråket till Norstedts sjukkassa.
För arbetarnas rätt och också för deras egenskap av
människor hade Holm, rättvis som han var, både uppfattning och
hjärta, och det var inga tomma ord, då han året före sin död
yttrade vid en fest, att det smärtat honom särskilt djupt med
den söndring, som inträtt mellan arbetare och arbetsgivare
under den tid han ledde Norstedt & Söner. Denna av
tidsförhållandena framkallade schism gjorde han emellertid allt
vad han kunde för att personligen mildra, och detta ingalunda
uteslutande av praktiska skäl.
Det sista Lichtbieret hölls mid mitten av 80-talet på
Frimurarlogens då till Blasieholmen flyttade källare. Här blev
motsatsen mellan gamla och nya tider tydlig. Några ord av
chefen om gudsfruktan och förnöjsamhet som de klassmed-
»7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
