- Project Runeberg -  P.A. Norstedt & Söner, Jubileumsskrift 1823-1923 /
18

(1923) [MARC] Author: Carl G. Laurin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vetna arbetarnas första plikt framkallade genom sin på
80-talet sällsynt inopportuna klang »ond ymmel och grunk» i
de djupa leden. Det blev det sista Lichtbieret, ehuru både
faktor Lundin och ingenjör Ramström buros i gullstol av
tacksamma arbetare.

Sista gången som en Norstedtsfest kunde ha den
patriar-kaliska form, som bibehölls från äldre tider, var julfesten
1895 på hotell W^ 6, numera hotell Continental. Hela P. A.
Norstedt & Söners personal, däribland 100 barn, inalles 650
personer, var med. Den särdeles respektingivande
häradshövdingen avlade för dagen all högtidlighet och anförde med
ett av barnen i hand en väldig långdans, avslutad av den
store tryckerichefen Carl Ramström.

En »arbetare» av rätta sorten, också det en hederstitel, den
kanske viktigaste av alla, innehade Holm. Här var det för
litet att tala om arbetsglädje. Det var med fullkomlig lidelse
han arbetade hela dagen och någon gång även bokstavligen
hela natten. Hans underordnade hade här ett exempel, som
var svårt att följa, men alla »skaffade» emellertid med fruktan
och bävan och alla voro ense om, att här hade Norstedts fått
en verklig »hövding», som han personalen emellan kallades.
G. B. A. Holm var ej bara en ovanlig man. Då frågan blir
om intensiteten var han en stor man. IVted sprudlande
vitalitet och rik fantasi kastade han sig in i en affär men höll
oftast, även under sina vredesutbrott, huvudet kallt. Till
sitt yttre var han något kortväxt och fetlagd, rödlätt med
blont hår och vita mustascher, och särdeles prydlig i sin
klädsel. I sitt förhållande till medarbetarna liknade han mera
Gustav Vasa än Gustav II Adolf.

Under åren 1882—1889 uppfördes av arkitekten professor
Magnus Isaeus en stor byggnad på gården framför det gamla
huset. Redan 1884 kunde tryckeri och förlag inflytta i det nya
huset. Vid uppförandet av detta ypperligt belägna
affärskomplex med en utsikt utan många motstycken från en industriell

18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:07:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/norsjubi/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free