Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
’.
!
§ 44. Naar Eigenflapsordi hava det bundne
Kjenneord elder eit annat Skilningsord (som: min, våar,
denne) framfyre seg, verta dei bsygde soleides:
Eintal.
Manntyn. Kvinnkyn. Intjetyn.
den rike den rike(a) det rike(a)
den opne den opne(a) det opne(a)
Mangtal
Manntyn. Kvinnkyn. Intjetyn.
dei rike dei rike dei rike
dei opne dei opne dei opne.
Merk.: Dei Ordi, som er umtalade i tz 42, 4,
verta ogso samandregne i desse Formerna.
tz 45. Sume Eiaenstapsord hava alltid same
Formi. Goleides alle Ord paa —ande (sjauande, tru
ande), einstaka, faalida, jamstroka, manglida, sjslvvita;
dessutan: fagna, gripa o. s. fr.
Merkn. I Talen er ogso Partifip paa ad utan Boygning
elder Vending. Ets.: Steinen er tasta(o), og: Steinarne er
tasta(de).
Likningsformer elder Gradformer.
tz 46. Av aalmenne Eigenstapsord vert det lagat
nye, forn hava same Grunntydingi, men nemna Eigen
skapen i ei hsgre elder i den hsgste Grad. Dette Form
siifte med Eigenstopsordet kalla me Gradboygning
(Komparafjon). Ekf.: rik, rikare, rikaste. Upphavs
formi kalla me Grunnform (Positiv), rik; den andre
heiter Hsgre grad (Komparativ), rikare; den tridje
nemna me Hsgstegrad (Superlativ), rikaste.
tz 47. Dei fleste Eigenflapsordi leggja i Hsgre
gradi —are og i Hsgstegradi —aste til Grunnformi:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
