Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
den bundne Formi ntan Skilningsord framanfyre. Eks.:
Hugen dreg halve Lasset. Haner inkje beste Man
nen, som mest fiskar. Det var myrke(a) Natti, daa me
kom fram. Kjcere Vin.
Merkn. Sume Eigenstapsord er vortne mesta tri Tmgord.
Ets.: Svarten; Blakken; Gamlen; Rauden.
Pronomeni.
§ 53. Pronomeni verta deilte i: 1) Personlege Pro
nomen. 2)Attervisande (refleksive) Pronomen. 3)Eigedoms
pronomen. 4) Paavisan.de (demonstrative) Pronomen. 5)
Spyrjande (interrogative) Pronomen.6) Relative (atterfs
rande) Pronomen. 7) Üblmdne (indefinite) Pronomen.
Mertn. Pronomeni er eigenlege ante» Tingord (eg, der,
tven) elder Eigenstapsord (nokon, denne).
tz 54. Dei personlege Pronomen er eg fyre fyrste
Person (den, forn talar), du fyre andre Pcrfon (den, forn
er tiltalad), han, ho, det fyre tridje Perfon (den elder
det, som er umrsdt). Desse Pronomeni hava er serleg
Form, nåar dei er Subjekt elder Hovudlid i Setningi
(Subjektform), og ei onnor Form, nåar dei staa i andre
Hsve elder i Underlidom i Setningi (Objektform, Un
derform). Ekf.: Eg striv. Han saag meg. Elles
verta dei bsygde soleides:
Eintal.
Fyrste Person. Andre Person. Tridje Person.
yyrne 4-"," Manntyn. Kvinnkyn. Inhetyn.
Subjf. eg dn han ho det
Objf. meg deg honom henne det
Ngef. .— — hans hennar (dess)
Mangtal. Me Kyn.
Subjf. me (eld. vi) de dei
Objf. oss dykk (eld. Mer) deim (e. dei) .
Eigef. (okkar) dykkar deira
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
