Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Mertn. 1. Vestlandet, Fsellbygderna: me; Austlandet, Nord
landet: vi; dykk vert sumstad uttalat : dokk, dolk, dikk, dett, (deto,
ditton). I Mgt. vert Objettformi sumstad nyttad som Subjett
form: oss ha’ gjort det; dytt (dokt, dokt) maa koma no; deim
(utt. dem) vilde fara heim, sa’ de(i)m.
Mertn. 2. Det er eg, det er du, det er han, det er dei;
(ittje: det er meg, det er deg, o. s. fr.)
§ 55. Det attervisande elder refleksive Pronomen
seg viser alltid att paa Subjektet i tridje Person. Eks.:
han gav seg. Dei gleda seg.
Mertn. Skylt med seg er tvarannan, Mgt. kvarandre, og
einannan. Ets.:’ Dei gjett ofta til tvarannan (tvo Menner).
Dei var forlitet kjende med kvartannat (Mann og Kvinna)?
§ 56. Eigedomspronomeni verta bsygde som
Eigenstapsord i Kyn og Tal:
Eintal. Mangtal.
Manntyn. Kvinnkyn. Intjetyn. Mannkyn. Kvinnkyn. Intjetyn.
min mi mitt mine mina(e) mine
din di ditt
sin si sitt
våar våar vaart
dine dina(e) dine
sine sina(e) sine
vaare vaara(e) vaare.
Mertn. Avsynsformer er i Bruk her og kvar (minom,
minne, mino; dinom, dinne, dino o. s. fr.).
§ 57. Dei paavisande Pronomeni er:
Eintal. Mangtal.
Manntyn. Kvinnkyn. Inkjekyn.
den den det dei
denne(a) denne(a) dette(a) desse(a)
hin ’ hi hitt hiue(a)
Mertn. den det heiter ogso dau dat vestanfjells. Nfd. Vaag
ssy den, men da(t). Denne – den her; denna den der; desse
— dei her; dessa — dei dor. Av det, bat finst ei Avsynsform
di. — hina er Kvinnkyn Mgt.; ogso hine.
Merkn. 2. Til dei paavisande Pronomen tann ein ogso
retna: same, slit, sovoren, baade, sjslv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
