Norsk maallæra eller grammatik i landsmaalet / 31 (1905) Author: Marius Hægstad - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordlæra - Gjerningsordi eller hendingsordi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sterke gjerningsord.

§ 87. Etter det ulike ljodspranget skil dei
sterke gjerningsordi seg i seks klassor eller rekkjor.
Til ei framsyning av alle serskilde former som eit
sterkt gjerningsord hev, kann me taka fara.

Forteljemaate.	Ynskjemaate.
Notid.	Notid.
fer	fare
Fortid.	Fortid.
fór	(føre)

Bjodemaate.		Eigenskapsmaate.
Eintal:	far! (du)	Notid: farande
Fleirtal:	fare! (de)	Fortid: faren (fari, fare)
Nemnemaate.
fara.

§ 88.	Fyrste klassa.
Nemnemaate.	Notid fortelj.	Fortid fortelj.	Fortid eigenskapsm.
finna	finn	fann	funne
bresta	brest	brast	broste

Merkn. Som finna: drikka, klinga, spinna, springa;
brenna, renna. — binda, stinga, vinda hev i fortid batt,
stakk, vatt, og i bjodemaaten eintal bitt, stikk, vitt; fleirtal
i bjodemaaten: binde, stinge, vinde.

Som bresta: detta, gjelda, gleppa, gletta (=glida, snaava),
gnella, knekka, knetta, kvekka, kveppa, kverva (det kvarv
burt, det kom av syne), rekka, skjelva, skrella (smella), skvetta,
sleppa, smella, smelta, velta, verpa, verta. Um fella (= falla)
sjaa § 95.

§ 89. Uregelrette er: hogga (høgg hogg
hogge); nyggja (nygg nogg nogge; »baaten laag
og nogg seg mot (skrapa, hogg paa) fjellet«; »skoen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>