Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilag - VI. Forhandlinger ved det andet skandinaviske national-økonomiske Møde i Stockholm Aar 1866 - A. Förhandlingar inom andra sektionen den 27 Juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
* VI.
Forliand 1 i n g e r
ved det andet skandinaviske national-økonomiske Møde i Stockholm Aar 1866.
A. Forhandlingar inom andra sektionen
den 27 Juni.
Vid gårdagens sammentråde hade Professor
BROCH såsom bfverlåggningsUmne framstållt onsk
ligheten af en direkt telegrafforbindelse mellan
de Nordiska rikena och England.
Motionåren, Herr BROCH, omnåmnde nu, hu
rusom detta foretag varit fbremål forNorskaRe
geringens uppmårksamhet, samt att nåmndeRe
gering 2:ne gånger lemnat sin koncession till an
låggande af en undervattenstelegraf mellan Norge
och England, men att fbretaget blifvit afbrutet,
— hvarefter talaren lemnade en fullståndig ut
redning af de vigtiga materiela intressen, som
talade for detta fbretags våckande till nytt lif
och utforande. For att faktiskt, ådagalågga, hvil
ken stor betydelse en billig, snabb oeh oaf
hangig telegrafforbindelse med England hade,
fbrnåmligast for de forenade rikenas sjofart och
handel, meddelade talaren foljande statistiska
sifferuppgifter;
Efter att sålunda hafva redogjort for de
stora kommersiela intressen, hvartill kornmo in
tressena från de Vest-Europeiska lånderna, så
som Frankrike och Spanien, hvilka intressen full
komligt ådagalade vigten af en snabb och billig
telegrafforbindelse mellan de tre rikena och Eng
land, bfvergick tal. till frågan om den låmpliga
ste stråckningen for den ifrågavarande under
vattenstelegrafen. Med hånseende hertill hade
tvenne linier varit bragta på tal. Den ena af
dessa mellan Egersund i Norge och Peterhead i
Skottland var den kortaste, och vid de undersok
ningar, som verkstållts, hade denna linie också
befunnits låmpligast. Djupet nåra den Norska
kusten bfversteg ej 170 famnar och i Nordsjon
var djupet 40 å 60 famnar med jemn och fin
sandbotten. Af de for undervattenstelegrafer så
skadliga fiskbankar, bfver flere af hvilka de syd
ligare telegrafledningarne i Nordsjbn åro dragna
till stort men f5r de nedlagda ledningarne, som
ofta lida olågenhet af de på dessa bankar an
krade skepp, funnes hår nåstan inga på den
Skottska kusten. Åfståndet var i råt linie 270
Engelska sjbmil, 60 på 1 grad, och ledningens
långd kunde således antagas till 300 Engelska
mil. Denna leuning hade också den fordelen,
att tjenliga hamnar funnes vid utgångspunkterna.
I afseende på kostnaden kunde, med stod af
hvad i Norge nedlagda andra undervattenskablar
kostat, denna beråknas till 124 pd. st. pr. mil
oller for 300 mil 37,200 pd. st., nedlåggning 6,000
pd. st. och assurans å kabeln vid nedlåggningen
2,000 pd. st., eller i rundt tal, ofriga kostnader
inberåknade, 50,000 pd. st. Detta vore for en
tråd, hvarå kunde århgen befordras 170 a 180,000
«r
telegrammer, och denna skulle for den nårmaste
tiden vare tillråcklig.
En annan ledning hade blifvit foreslagen
mellan Jylland från Ringkibbing till något stalle
i England norr om Hull. Oberåknadt, att denna
linie var långre, forefunnos å den åtskilliga svå
righeter, hvaribland att den gick ofver flera fisk
bankar och vid utgångspunkten saknade hamn,
hvartill kom, att den låg den Tyska grånsen
alltfor nåra samt vid krigsutbrott var lått utsatt
att forstoras.
Mellan Norge och Danmark vore det lått att
åvågabringa en telegrafledning. Åfståndet mel
lan Skagen och Fredriksvårn i Norge var 80 En
gelska mil, hvilket gjorde en kostnad af 15,000
pd. st. Hela telegrafledningen från Danmark till
Norge och från Norge till England kunde såle
des åstadkomraas for en summa af sextiofem
tusen pd. st.
Betråffande det. åtgårder, som vidtagits for
123
V
BILAG.
VI. Bil.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
