- Project Runeberg -  Vandring genom Dalarne, jemte författarens resa söderut /
6

(1829) [MARC] Author: Otto Sebastian von Unge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vandring genom Dalarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trappsteg, der den springer ut ur sjön Wesman.
Hagge, bygdt ofvanpå en förlaggd gruföppning,
har också en hammare. Vägen derifrån, genom
sjöarne Hillen, borde man ofta färdas. Någonting
mer enkelt skönt kan jag icke föreställa
mig, ehuruväl något mer gigantiskt och
öfverraskande. Men just det enkla är det för känslan
välgörande, ehuru man ofta försummar det, för
att söka dess motsats. Persbo är en stor
bergsmansby, vid foten af Hilleklint, ett af ortens
högsta berg, som skänkte oss en vidsträckt utsigt.
Det sköna i naturen har endast af fremlingen att
påräkna uppmärksamhet, ty för ortens inbyggare
är det en hvardaglighet, och menniskan förlorar
alltid i illusion, hvad hon vinner i kännedom. Vi
återvände från Persbo, der vi blefvo emottagna
och åter derifrån utrustade af en gästfrihet, hvars
historia jag måste förbehålla en mera enskild
dagbok: mitt hjertas hogkomster af goda menniskor.
Ibland malmbåtarne vid Lodvika, hvilka der
upplägga sina hårdsmälta laster, valde vi oss en af
minsta sort, tacklade den med en löfruska och
flögo dermed, nattetid, öfver sjön Wesman, sedan
vi först gjort ett uppehåll, för att bese några
nybrutna grufhål. Så framletas jordens dolda
skatter i dagen af den trägna bergsmannen, hvars
yrke både fordrar samt gifver styrka och allvar. Af
en gynnande vind skyndades vår färd under de
höga Grangärdes bergen, hvilka ligga som en
mörkblå trollring ikring de mildare, mer
sydländska, naturskönheterna — löfhagarne, ängarne,
sunden. Jordröken flöt som ett flor öfver den
stora landskapstaflan, i hvars medelpunkt vi
utgjorde de små, rörliga figurerna. Aftonhimmeln
med sina guldkantade moln badade sig i vattnet,
och solens afskedskyss halkade fram öfver klara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:13:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nosdalarne/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free