Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vandring genom Dalarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en gracl af styrka emot lifvets besvärligheter, som
vi andra förmaks-menniskor icke tro oss behöfva.
Denna Elfdals-familj var stadd på resan till sina
slogar_, livilka ofta ligga flera mil bort i skogen.
Der bivouaquerar man då, tilldess höet är
afsla-get ocli uppsatt på liäsjor. Sedan öfverlemnas
det åt Guds väderlek, för att hemföras om
vintern, och allmogen finner mera vinst, eller
snarare mera beqvämlighet, i att färdas till dessa
af-lägsna, af naturen odlade, egor, än att uppodla
området närmast byarne. Sernabonden i
sjuiner-het, som, vid sidan af björnen, är uppvext i
denna ödemark, tycker sig rå om den öfver allt ocli
är belåten med dess frivilliga afkastning.
Sedan vi båda vandringsmän i våra
skogs-drägter åter slutat ett dagsverke och arbetat oss
fram lialfvägs, eller till Serna-rån, der några
gamla namn ocli årtal voro inhuggna i träden, gjorde
vi, på qvällen, upp en eld emot mörkret samt
kylan och myggen, som i skyar besvärade oss, ocli
som trifvas särdeles väl i dessa trakter. Men det
var ingen lustbrasa; dystert, som Kains offerlåga,
sprakade den i den regnsjuka natten. Ifrån det
djupa snåret af ahlbuskar, der vi liade tagit vårt
sängställe, såsom i ett öfvergifvet björnide, ocli
som lätt hade kunnat blifva vår sjukbädd, hörde
vi serenaden af en liten bäck i grannskapet,
stundom öfverröstacl af den mer aflägsna elfvens sus.
Kort efter sedan solen passerat midnatten, rörde
vi oss åter framåt på den enda ljusa vägstrimma,
som leder genom de stora, vilda skogarne äf
förtorkade, afskalade, likfärgacle trädstammar, såsom
genom en ändlös parade af skeletter. Jag trodde
mig nästan vara i hedendomen, och sjelfva
skogs-barnet, som gick bredvid mig, fann skogen till
besvär. Då uppflammade ändtligen Sernasolen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>