Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vandring genom Dalarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den, som också förnimmer själen i ett landskap,
är dubbelt rik, men rik i tysthet öeh derigenom
må hända lyckligare. Men naturen upplåter blott
ett särskildt område för konstnären att afteckna
— utom detta är den för honom antingen för stor
eller för liten. Hushageiij anslaget till
landshöf-dingelön, är ett vackert ställe, der man, på en
udde i elfven, finner lemningar af ett gammalt
fäste, om hvilket gissningen förmäler, att det
va-rit något fogdenäste, på den tid Danskarnes
kärlek till Sverige var lyckligare än den nu är,
Domnoreforseiij en förnyelse af den yid
Fors-hufvudj och ej längre derifrån, än att elfven jemnt
hunnit hli lugn, kastar sina vattenmoln strax
ne-danföre det gamla fästet. Naturen har sitt eget
snille i detta land. Jag trodde också, att
men-niskorna skulle ha det; jag trodde, att den förras
poesi ej skulle vara förgäfves; men, huru snöpligt
måste jag icke cedera denna tro; hvarje
gångTu-nafolket tilltalade mig med sitt dumma,
disharmoniska han, som de dessutom ofta grammätikaliskt
falskt använda, och som icke särdeles
recommen-derar dem hos fremlingen, nyss van att höra
Dalkarlens rena och, för sin naturliga sannings skull,
Välljudande clu. Detta är en småsak. Men så
liten är menniskan, att småsakerna ock ha ett
gehör med sig, ty just sådana äro svårast att
utestänga.
Efter att liafva traverserat den förr citerade
Tunaslätten, icke enformig, men ändock dryg, då
man brukar det vanliga landmåttet, återtog jag
skogsvägen, helsade på vid några fäbo vallar och
stadnade slutligen vid Noraåns af Fahlu
bergslag ny-anlaggda bruk, en mästerlig skapelse i
byggnads väg. För korrt tid sedan var ett
björnide, der nu anläggaren har sin boning, han, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
