- Project Runeberg -  Vandring genom Dalarne, jemte författarens resa söderut /
82

(1829) [MARC] Author: Otto Sebastian von Unge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vandring genom Dalarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fcapellet leder icke heller tanken på något ljusare
ämne. Imellertid — öfver allt, der tanken användes,
Finner den en skörd, skörden må för öfrigt tillhöra
ett sorgligt eller ett gladt hjerta. Min närmaste
h viloplats till Silfberget var Sätheren snart
sagdt f. d. stad. Smedjebacken var en för
välbelä-gen rival med Sätherj, som nu endast har sina stora
minnen i Behåll, t. ex. minnet af Myntet, som
fordom varit här Beläget» En Svensk småstad är
Vanligtvis utdöd såsom det uppgräfna Pompeji—•
(delina tomhet är dock enda likheten) — och
man kan icke samla ihop tio ord till en
beskrif-ning deröfver, eller också är det en likpredikan
man gör. Ätt Säthersåsom alla dess likar,
håller ett posteontor för sqvallret — detta födda
och uppfödda stadsbarn — det torde medgifvas
mig. Nyfikenheten är en naturlig följd af små
omgifvelser. Det finnes meilniskor, livilkas eget
jag tyckes Vara för litet att spara på, och som
derföre upplöser och portionerar ut sig på alla
andra, hvilkas blotta namn kommit för deras
ö-ron. Skada blott, alt nyfikenhen ar en svamp,
som drar åt sig allt, hvad man lägger den uti,
rent eller orent. Om man kramar den, får man
se, hvad den innehåller, och thy värr torde man
då upptäcka, att allt livad den, angående
menni-skornas lefnadsöden, insög under namn af
deltagande, är, när det återströmmar, icke annat än
Skadefröjd. Hvad som framför Säther förtjenar att
vara bekant är dess dal, som med sin öfver
rask ande skönhet är mer värd än alla
stadsprivi-legierna, men som jag ej afundas Sätliersboerna,
om de rätt förstå att njuta deil, hvarpå jag dock
tviflar, ty stadslifvet — och ju mera i smått, dess
värre — är alltid natursinnets förderf, och man
aflägger icke det förderfvade i ett ögonblick —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nosdalarne/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free