- Project Runeberg -  Vandring genom Dalarne, jemte författarens resa söderut /
96

(1829) [MARC] Author: Otto Sebastian von Unge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa söderut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vara. Afskedet vänder sig alltid med väntande
öga mot återseendet, och, livad det lidande
hjer-tat frågar, besvarar det lyckliga. Ingen har en
lefvande känsla af Försynens omsorg, som icke
någon gång suckat under dess läkemedel.

Vi följde den knöliga Hallands kusten, der
Warbergs fästning sticker ut för syns skull, och
på andra sidan hade vi den Danska grästorfvan,
med dess fläckar. Men då ser jag heldre hafvet
i dess förvånande gränslöshet, en stor lära om
Skaparen, än jag på detta sätt blott ser listen af ett
litet landstycke. Hela den mängd af seglare, som,
utanför Helsingör, låg bunden af motvind, ilade
nu ut emot den vädersjuka Nordsjön, hvilken,
såsom en oöfverskådlig täflingsbana, låg framför oss,
och öfv.erraskande gladt var det för mig, att, vid
solens uppgång, se mångfalldiga olika länders
seglare, samlade i en stor flotta, betäcka Gattegat.- De
liknade, för ögat, en svärm af hvita fjärilar,
sväf-vande öfver vågen — för betraktelsen liknade de
handelsindustriens trägna, flygande myror. Den
besynnerligheten, att i cajutan, lika beqvämt som
i mitt eget rum, flyttas från land till land, parade
sig nu med den för hvarje samfundsmenniska så
naturliga glädjen öfver de sällskapslika seglarne,
li vilka dock emot qvällen skingrades, antingen
genom olika destinationer, eller genom olika talenter
i segling. Det tillgår på hafvet likasom på
landet: hvar och en sträfvar efter hvad han vill, men
träffas endast i hvad han kan.

Vi hafva redan, efter en verklig snällsegling,
Nordsjön bakom oss, ty, hvad en vind förhindrar,
påskyndar en annan, och min skrifvare står nu
vid ingången till ett nvtt ämne, ett för mig
hittills obekant rum af den stora verldsbyggnaden
— nämligen England. Under det man heskrifver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nosdalarne/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free