- Project Runeberg -  Vandring genom Dalarne, jemte författarens resa söderut /
142

(1829) [MARC] Author: Otto Sebastian von Unge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa söderut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tid går mer direct ocli närmare intill
menrii-skan än konsten, så måste också folkets frivilliga
och oegennyttiga tjenstaktighet vara mer
välkommen och välgörande för hjertat, än de bästa
anstalter af staten äro det för hennes lekamen; och
fremlingen står i sanning i skuld hos
Fransmannen för mången angenäm erfarenhet, då han
der-emot af Italienaren merändels har en
motsvarande oliquiderad fordran. Jag skulle villja påstå,
att Franska folket i detta hänseende är barnsligt
godt; ty man vet, att barnet icke sjelft värderar,
icke ens vet af, de vänskapstjenster, det utöfvar.
Det är först den så kallade mogna åldern
(divilken likvisst, hvad hjertat beträffar, snarare är.den
omogna), som säljerj livad barnet gifver. De
gamla, mörka murarne kring Avignon gifva det
utseende af en fångplals; men de ,äro af den fordna
allvarsamhetens och enkelhetens tid en mägtigt
verkande bild, som ännu mer upphöjes af det
kringliggande landskapets leende skönhet.

Det Provenealiska språket är en
composi-tion, eller rättare en upplösning, af Italienska och
Franska. Jag måste alltid taga min tillflykt till
tystnaden, då det talades, och i början tänkte jag
för mig sjelf, att de talande icke kunde förstå sig
sjelfva pä en så suddig dialekt. Provence måste
vara Frankrikes Skåne.

Vid Orange gingo vi ödmjukt under en
gammal Romersk triumphbåge. Men man är icke
bär i ruinernas land, bär, hvarest allting bär
stämpeln af tillvext för framtiden, hvarest den
närvarande liden griper öfver lijertats alla
strängar, och dess föremål hindra tankan att gå
tillbaka i forntiden. Den resandes sinnesstämning är
icke bär i det antika skick som i Rom. Vägen
går i rigtning med Rhone, stundom bugtande in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nosdalarne/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free