- Project Runeberg -  Vandring genom Dalarne, jemte författarens resa söderut /
154

(1829) [MARC] Author: Otto Sebastian von Unge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa söderut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och en vet, som vet, livad Paris är. Jag ansåg
mig nu vara i portgången dit, och det är i
portgången, man hetalar sin entréebillet. Såsom fogeln
ser qvisten, på hvilken han tänker förtära sitt
byte, så såg jag Paris. Frankrike är ett beslägtadt
land, äfven för oss Svenskar, ty våra fäder
åtminstone, om icke vi, uppvexte i dess bildning. Jag
trodde mig se en dröm, när conducteuren på
vagnstaket, vid hvars sida jag och Engelsmannen nu
togo vår plats, pekade på Pantheon, på tornen af
Notre Dame och domen af invalidhuset. En verld
af palatser uppvexte för mitt öga ur kalkskyarne,
ett oredigt ljud af lefvande och liflöst uppfyllde
luften, och öfverraskningen uppenbarade för mig,
att Paris är det utomordentligaste i sitt slag.

Den första, alldeles icke frivilliga, bekantskap,
jag gjorde i Paris, var med tullhuset, dit hvarje
diligence directe begifver sig, och cler vi, på ett
ganska liöfligt sätt, togos i förvar, tiildess våra
saker voro visiterade. Men jag hade vant mig vid
detta behandlingssätt redan i Rom, der man haft
den förmätenheten att baka in Doganan i
arcader-11a af en forn-Romersk byggnad. Så snart fällan
åter var öppnad, fick jag en genius, som, förande
mig till Hotel de Mailj frälsade mig ifrån den
stora skaran af värdshusandar, hvilka här täfla om
de resande; och denna genius var ingen annan än
den goda mjölkhandlaren (med hustru) ifrån
Chausse d’Antin, som Engelsmannen och jag korrt
förut hade introducerat i vagnskorgen, när vi
u-surperade hans thron på imperialen (taket af
di-ligencen). Det är då sannt, att jag är i Paris!
En liten Svensk landttölp i denna yppighetens
och galanteriets högschola — en Scyth i Athen, som
må vara mer förlägen att komma derifrån, än han
var nyfiken att komma dit. Det finnes mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nosdalarne/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free