Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Regler för uttalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
REGLER FÖR UTTALET.
a
uttalas alltid slutet (ung. som i sv. dag), även när
vokalen är kort. No. har sålunda, i olikhet mot sv.,
samma a-ljud i tak och takk, i mat och matt.
Inf.-märket at (ofta skrivet å) uttalas alltid å.
e och æ
beteckna 1. (slutet) e-ljud, då vokalen är lång,
t. ex. lese, slede, rev räv; gjæte, læge, gjæv (tecknas
numera helst med e); 2. öppet e-ljud (eller mellanljud
mellan e och ä, ”Stockholms-ä”), då vokalen är kort, t. ex.
hest, benk, redd, grense, hender (tecknas e utom i ætt,
ættling); 3. ä-ljud endast framför r, såväl långt (t. ex.
lære, ærende; her, hver, jern, gjerde jǣrə) som kort (t. ex.
sterk, ferdig, kjerre, ergrelse; lærd, kjærlig).
de de och De Ni uttalas di.
i :
mig, dig, sig (skrivas numera meg, deg, seg) uttalas mæj,
dæj, sæj.
o
uttalas i regeln som i motsvarande sv. ord, d. v. s. dels
som slutet o-ljud, ω (ord ω̄r), dels som å-ljud (folk,
konge). Märk långt å ofta framför g och v, t. ex. grov,
rov, dog dock, og också (obet. og å och), svoger,
tog, kort å i dom, ung-dom, from, fordre, hjort,
kort (subst.), nok nog, orm, sogn; långt ω i nogen
nωən, pose, spon(tak), spor, kort ω i hvor var, bort, mort
mört, portvin, sort svart, nordmann nωrr-, kost kvast,
most must, lomme, tromme, onkel, stundom även vorte,
tomt, olje.
u :
under det sv. har två olika u-ljud (i t. ex. hus och
hund), är no. u väsentligen lika som långt och som kort.
Det liknar närmast sv. u i hus, men bildas längre bak
(”mellanvokal”) och med framskjutna läppar. — u
uttalas ofta som ω, då vokalen är kort och står framför
f-, m-, k- eller ŋ-ljud (labial l. velar kons.), t. ex. skuffe,
hummer, dum, humle, klump, sukker, plukke, krukke,
lukt, tung, lunge, bunke.
y
uttalas ö i fyrti (førti) 40[1], sytten 17 och sytti 70.
au
uttalas ung. æu̯ eller öu̯, t. ex. sau, taus.
[1] Efter 1938 års rättskrivning skall även skrivas: førti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:13:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nosv1947/0005.html
