- Project Runeberg -  Norsk-svensk ordbok för bokmål och nynorska /
viii

(1970) [MARC] Author: Natanael Beckman With: Leif Mæhle, Bengt Sigurd - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anvisningar för bokens begagnande - Teckenförklaringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VIII

ANVISNINGAR FÖR BOKENS BEGAGNANDE

Den alfabetiska följden mellan orden är stundom bruten därigenom
att avledningar och sammansättningar ofta sammanförts under första leden
ehuru den strängt alfabetiska ordningen krävt en annan placering. Vår
bok följer härvid exemplet från Svenska Akademiens ordbok. Anordningen
är rumsbesparande, icke blott därför, att man icke behöver så ofta börja
ny rad, utan främst därför, att man kan behandla huvudordet kortare. Ofta
ger nämligen en sammansättning den bästa möjliga exemplifikationen av
huvudordets betydelse, se t. ex. ordet heim, ersätter sålunda förklaringar och
språkprov. Om nu läsaren söker en sammansättning och icke finner denna,
kan det vara skäl att se sig om en smula i artikeln. Ofta ger en annan
sammansättning klaven. Att med absolut konsekvens fullfölja det ena sättet
har icke varit möjligt. En och annan gång får läsaren sålunda finna sig i att
söka ett ord på två ställen.

De olika stilarnas betydelse ger sig väl i regel utan vidare: Stickordsstilen,
för uppslagsorden, kursiven för andra norska ord t. ex. Endast niia stilen
kan kräva några ord. I svensk text betecknar den förklaringar, som icke
avses att ingå i översättningen. Den användes också i de systematiska,
»latinska» djur- och växtnamnen. Då lilla stilen förekommer i de norska
fraserna avser den ord, som icke medtagas i översättningen. Att säga, att
lit betyder ögonblick vore vilseledande. Detta gäller egentligen blott i
frasen i «iste Uten. Naturligtvis kunde man återge detta med »i sista
ögonblicket», men de två första orden skulle utan egentlig nytta ta utrymme,
i just detta fall en hel rad. Vi ge då blott ordet »ögonblicket», och läsaren
inser själv, vad de föregående orden betyda.

Komma mellan två översättningsord betyder, att dessa av förf.
uppfattats som väsentligen liktydiga. Semikolon återger, att den senare
översättningen ansetts vara en helt ny betydelse. En rättvis läsare skall inse,
att här föreligga gradskillnader, som kunna bedömas olika. Då förf. gärna
önskar ge svenska översättningar, som så nära som möjligt täcka det norska
ordets innebörd, har det icke sällan hänt, att det ur denna synpunkt bästa
ordet har begränsad utbredning, tillhör någon lokal dialekt, eller någon
sluten krets, är s. k. slang. Reservationen mot sådana översättningar anges
med citationstecken.

teckenförklaringar

* anger att ordet har åtminst. en betydelse som överensstämmer med

motsv. svenska ords

II avskiljer orddel som ingår i sammansättn. o. d.

I anger gräns mellan orddelar

~ anger hela närmast föregående uppslagsord

anger i sammansättn. o. d. uppslagsord el. del av uppslagsord framför]}

(D) egentligen danska, finnes även i norska

N nynorska

(N) huvusakligen nynorska

P lägre språk, vulgärt, slang

F familjärt

V vardagligt

Å föråldrat

di ai. dialektalt

pj>’. perfektparticip

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:13:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nosv1970/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free