Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - glimresyke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glimresyke
— 51 —
godtbefinnende
sitt fravær lysa; ~nde briljant, strålande
-syke prålsjuka
glimt* skymt -fyr blänkfyr
glina=<7^ma
g lin dre plira med ögonen
glinse glänsa
glip slags fiskhåv
glipp, gå ~ a’0 noe gå miste om; slå ~ slå
fel -sti se glappsti
1 glippe glapp halka, snava; slå fel; gå
om intet; gå miste om; kreftene el.
glapp sveko; tøflene kippa
2 glippe klippa med ögonen
glira N bli otät; plira
glise lysa genom öppning; visa tänderna;
le hånfullt; fnissa -n gisten, otät, gles
glissen = glisen
glitte glätta papper
1 glo* glöda; glänsa; stirra; ~ende
far-ger skrikande -bist gapare
2 glo pl. glø(de)r glöd -rake eldraka -rød
eldröd
gloheitt om fisk snar att nappa; om människa
snar att fatta
globus jord-, himmels|glob
gloppe klyfta i berg; håla
glor glans, prakt -e glänsa särst. om skri
kände, »granna» färger -Ver’dig ärofull
glose* speglosa-lærdom kunskap om ord
utan motsvarande realkunskap
g I ossa N klarna om luft
glott N = gløtt
glove bergklyfta
glugg, han bie skutt for ~ slagen ur brädet
glunt* diai. pojke
1 glup eg. glupsk; duktig, förträfflig,
präktig; klok -ende* rovgirig -sk*
ilsken, vildsint
2 glup håla; klunk; munsbit
glutt litet barn, »glytt»; smeks, älskling
glye gelé; slem[migt ämne]
glyme om häst: lägga öronen bakut, se
ond ut
glyra N stirra
glytte titta; ^ på døren sätta på glänt; jfr
gløtt
glød* -e]nett glödstrumpa tm gasiåga -skall
oxidskorpa på oädla metaller då de glödgas
gløgg egi. skarpsynt; klok, snabbtänkt
-tenkt snabbtänkt
glør glöder
gløse lysa, glänsa
gløtt titt; på ~ på glänt -B=glytte
-e|vær jfr byge-, små\vær
gløyma N = glemme
gløypa N sluka
glåme glåpe glo, stirra
gnadr||e muttra -ig gnatig
gnag kält -e jfr gnave
gnaske knapra, mumsa, äta gotter
1 gnav slags spel med brickor och kort
2 gnav kält -e gnaga, skava; kälta, gnata
-en grinig, gnatig, kinkig, knarrig
-er I pinnsvin piggsvin Hystrix
gnavle knapra
gneldra N gnälla
gnell skarp om ljud
gnet=gnidd
gnesta N knastra
gnette rubba; knastra
gni gnida
gnid||d gnet -re skriva gnetigt, plita
-ret(e) om handstil gnetig
gnide* -lyd frikativa, spirant
gnikke gnida; vara snål -r girigbuk
gnikse knarra, gnissla
gniste om hund tjuta med sluten mun
gniten gnidig, snål
gnog gnagde; jfr gnave
gnu gno, gnugga
gnu|]bbe -gge gnugga; ~ seg opp ad en
vara påträngande
g nå N be ivrigt -la kälta, tjata
god*, de var like om det hade lika stor
del i det; gå i ~ gå i borgen; du ser
ut du ser frisk ut; for ~t på allvar,
slutgiltigt -e gott, det goda, förmån; det er
et stort ~ en stor fördel; det har sine
-far N—bestefar -fjott beskedlig (mjäkig)
person, mes -hug sympati -kvae
tugg-kåda -lidende(s) godlynt, godmodig,
vänlig; snäll, beskedlig; hygglig, trevlig
-morbror jfr grandonkel -skrive
gott-skriva, kreditera -snakke lirka med,
övertala genom lämpor -tekke, -tokke
älskvärdhet -toleg N tålmodig -troende
godtrogen -tull%=-fjott -ved kärnved
-vekt riklig vikt med beräkning av svinn
-vær vackert väder -værsbolk period
med vackert väder
gods* -eier* «ärsk. godsägare med
arrendegårdar
godslig godmodig
godt||befinnende, etter eget ~ efter behag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
