Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fröken Ludvigsen sade: »Se der den sanna, den
äkta, den riktiga kärleken!»
Men snart blef fru Olsens »fogelbo» för trångt;
familjen ökades, medan inkomsterna stodo stilla.
Dagligen stäldes nya anspråk på henne, ny om-
sorger och nya pligter. Marie grep sig kraftigt
an, ty hon var en modig och förståndig qvinna.
Det hör icke till de s. k. upplyftande kallen
att förestå ett hus fullt af små barn, utan medel
att tillfredsställa ens de tarfligaste anspråk på
komfort och trefnad. Dessutom var hon ju aldrig
riktigt frisk; hennes tillstånd vexlade mellan att
antingen nyligen ha fått ett barn eller att snart
skola få ett. Medan hon trälade från morgon till
qväll, miste hon sitt glada humör, och hennes
sinne blef bittert; ibland frågade hon sig sjelf:
huru hänger detta ihop?
Hon såg den ifver, hvarmed de unga flic-
korna eftersträfva äktenskapet, och den sjelfbe-
låtna min, hvarmed de unga männen erbjuda det;
hon tänkte på sina egna erfarenheter, och hon
fick en känsla af att man hade narrat henne.
Men det var icke rätt af Marie att tänka så;
ty hon hade fått en utmärkt uppfostran.
Den lifsåskådning, hvari hon tidigt hade
blifvit inöfvad, var den enda sköna, den enda,
som var i stånd till att rädda det ideala för henne
i lifvet. Ingen oskön, prosaisk betraktelse af
tillvaron hade någonsin kastat sin skugga öfver
hennes utveckling; hon visste, att kärleken är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
