Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och de mörka, allvarsamma männen, som
med en halft föraktlig, halft hotande blick mön-
strade ekipagen — hon kände dem alla.
Hade hon ej sjelf som liten flicka legat i
en vrå och med uppspärrade ögon lyssnat till
deras tal om lifvets orättvisa, om de rikas ty-
ranni, om arbetarens rätt, som han endast behöfde
räcka ut handen för att taga.
Hon visste, att de hatade allt — ända ifrån
de välfödda hästarne och de högtidliga kuskarne
till de blanka, lysande vagnarne; men mest dem,
som sutto inuti — dessa omättliga vampyrer
och dessa damer, hvilkas smycken och grannlåt
kostade mera guld än ett helt lifs arbete inbragte
en af dem.
Och medan hon betraktade vagnsraden, som
långsamt rörde sig genom folkmassan, dök ett
annat minne upp, en halft förgäten bild från
hennes skollif i klostret.
Hon kom plötsligt att tänka på berättelsen
om Farao, som med sina stridsvagnar ville följa
judarne genom röda hafvet. Hon såg böljorna,
dem hon alltid hade förestält sig röda som blod,
stå som en mur på begge sidor om egypterna.
Då ljöd Moses’ röst, han utsträckte sin staf
öfver vattnet, och det röda hafvets böljor slogo
tillsamman och uppslukade Farao och alla hans
vagnar.
Hon visste, att den mur, som stod på ömse
sidor om henne, var vildare och rofgirigare än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
