Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vid bordet, ja! I talet, ja! Men ser du,
det är en helt annan sak. Sådant låter väl säga
sig, isynnerhet i ett tal, men det är alldeles inte
meningen att det skall tillämpas i praktiken.
Nej, tro du mig, min gosse; jag är gammal, och
jag känner menniskorna. Det måste nu en gång
gå så till här i verlden, sådana ä’ vi. I ung-
domen har man ett eget sätt att se lifvet; men,
unge man, det är inte det rätta. Först när man
har kommit till ro i en framskriden ålder, ser
man förhållandena i det sanna ljuset. Och —
nu vill jag säga dig någonting, som du trygt
kan lita på. När du kommer i din fars ställning
och ålder, skola dina åskådningar bli alldeles
desamma som hans nu äro, och du skall liksom
han sträfva att häfda dem och inpränta dem
hos dina barn.»
»Nej, aldrig! det svär jag!» utropade den
unge mannen och sprang upp. Och nu talade
han i eldiga ordalag om att för honom skulle
rätt alltid vara rätt, respekt för sanningen, hvar-
ifrån den än kom, respekt för ungdomen o. s. v.,
med ett ord, han talade som förhoppningsfulla
ynglingar bruka tala efter en god middag och
en stark sinnesrörelse,
Han var vacker, der han stod med afton-
solen öfver det blonda håret och det liffulla an-
sigtet vändt uppåt.
Det var i hela hans väsen och i hans ord
någonting hänförande, öfvertygande, som ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
