Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oansenlig, tyst och försagd. Hans väns lysande
egenskaper kastade glans äfven öfver honom och
gaf hans lif en viss fart.
Modern sade ofta: »Denna vänskap mellan
gossarne är en verklig lycka för min stackars
Charles, annars blef han visst riktigt tungsint.»
När Alphonse vid alla tillfällen fick försteget,
gladde Charles sig; han var stolt öfver sin vän.
Han skref hans temata, hviskade för honom under
examen, bad för honom hos lärarne och slogs
för honom med gossarne.
Vid handelsakademien gick det på samma
sätt. Charles arbetade för Alphonse, och Alphonse
betalade med sin outtömliga älskvärdhet och sitt
outslitliga goda lynne.
Då de längre fram som helt unga män voro
anstälda hos samma bankirfirma, hände det en
dag att principalen sade till Charles: »Från första
maj vill jag ge er förhöjd lön.»
»Jag tackar er,» svarade Charles, »både på
mina egna och min väns vägnar.»
»Monsieur Alphonses lön blir oförändrad,»
svarade chefen och fortfor att skrifva.
Charles glömde aldrig den förmiddagen.
Det var första gången han blifvit föredragen och
gynnad framför sin vän. Och det var i hänse-
ende till merkantil duglighet, den punkt han som
ung affärsman satte högst, som han hade rönt
denna framgång, och det var husets chef, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
