Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Madame Virginie stod ännu upprätt; hon
var krithvit i ansigtet, och hon höll den lilla
mjuka handen tryckt mot bröstet. De buro ho-
nom tätt förbi buffeten. Doktorn hade fått tag
under ryggen, så att västen gled upp, och ett
stycke af den fina hvita skjortan blef synligt.
Hon följde med ögonen de smärta, smidiga
lemmarne, som hon kände så väl, och fortfor att
stirra mot den mörka vrån.
De flesta gästerna aflägsnade sig tyst. Ett
par unga herrar kommo larmande in från porten,
en uppassare sprang emot dem och sade några
ord. De sneglade bort till hörnet, knäpte igen
sina rockar och döko åter ut i dimman.
Det halfmörka caféet blef tomt; endast några
af Alphonses närmaste vänner stodo i en grupp
och hviskade. Doktorn talade med värden, som
också kommit in.
Uppassarne smögo sig fram och tillbaka, i
det de gjorde en stor krok förbi det mörka hörnet.
En af dem låg på knä och samlade upp glas-
bitarne på en bricka. Han förrättade sin syssla
så tyst han kunde, men han gjorde ändå för
mycket buller.
»Låt det ligga till sedan,» sade värden sakta. —
Stödd mot kaminen betraktade Charles sin
döde fiende. Han sönderref långsamt ett hop-
viket blått papper, medan han tänkte på sin vän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
